Olof Christoffersson i Åboda

Olof Christoffersson i Åboda 1724-1808

samt

hans anor och ättlingar

Jöns Andersson och Ingiärd Andersdotter.

År 1718 flyttade Jöns Andersson med hustrun Ingiärd Andersdotter och barnen Anders, Ingiärd, Karin och Maria till Åboda.  De kom från Flishult där de i varje fall bott sedan 1699 då de finns antecknade i katekisationslängen. 1705 köpte de gården i Flishult av välborna fru Märta Ribbing . Men kanske kände Jöns att det var bäst att flytta från Flishult eftersom han hade fått bekymmer med en piga på gården. Hon hette Ingegerd Olofsdotter och var från Målen i Slätthögs socken. Efter att hon blivit med barn angav hon först soldaten Jonas Jonsson som far till barnet. Dock ändrade hon sig och påstod att det var Jöns Andersson som ”besovit” henne. Dagen före julafton 1717 skulle de enligt pigan ha inlett ett förhållande som varade en bit in på 1718. Vid sommartinget i Allbo Härad år 1719 var både Jöns Andersson från Åboda och pigan Ingegerd närvarande.  Ingegerd bekände då att hon ljugit om Jonas Jonsson. Det hade hon gjort därför att Jöns Andersson hade betalat henne 10 daler silvermynt i mynttecken (nödmynt) och 12 öre i femstyver för att hon skulle ange soldaten som far till barnet. Jöns nekade ihärdigt och sa bland annat ” så länge mitt blod är varmt skall jag aldrig bekänna ty jag är icke skyldig” och fortsatte ”Gud nåde dig om du skulle få vad du förtjänat”. Pigan replikerade ” Gud tröste Eder om I skulle få lön för det I förtjänat”. Här står ord mot ord och det är upp till var och en att göra sin bedömning. Kanske fanns det en liten släkting till oss hos Ingegerds föräldrar, Olof och Elisabet i Målen. Ingegerd uppgav på sommartinget att hon lämnat barnet hos föräldrarna i Målen och gett dessa de 10 daler hon fått av Jöns. Vid husförhöret år 1721 var Ingegerd tillbaka hemma hos föräldrarna i Målen. Hennes barn hade troligen dött eftersom det inte finns antecknat.

Efter detta rabalder levde Jöns ett tjugotal år, vi får hoppas i endräkt med sin hustru. Han dog i december 1741. Han var då 78 år gammal. Hustrun Ingiärd Andersdotter dog i juli 1762. Hon var då 86 år gammal.

Bland deras ättlingar finner vi riksdagsmän, nämndemän, bönder, ryttare, soldater och fattighjon. Vi hittar mördare, självspillingar, ond bråd död och oäkta barn. Och i sjätte generationen framåt från Jöns och Ingiärd räknat återfinner vi en världsberömd kvinna, nämligen Ingrid Bergman.

Jöns och Ingiärds barn

Sonen Anders var född 1700. Han gifte sig med Helena Jonsdotter. Hon föddes på nyårsdagen 1713 i Ugglehult i Aneboda socken. Anders och Helena bosatte sig i Åboda och bodde kvar där till sin död. I oktober 1741 blev Anders ägare till halva föräldragården och gav i samband med detta undantag till föräldrarna i deras livstid. Anders dog 1757 och Helena 1776.

 De fick sju barn. Första sonen föddes 1737 och döptes till Johan (gift med Stina Svensdotter från Bästerna). Därefter föddes Nils 1739 (död 19 år gammal), Ingierd 1741 (felaktigt inskriven som Anders i födelseboken och gift med Magnus Jonasson från Bråten), Jöns 1744 (rusthållare och gift med Kierstin Gummesdotter från Hakatorp), Kierstin 1746 (gift med Jonas Hansson från Härlatorp), Daniel 1749 (nämndeman och gift med Ingiärd Andersdotter från Lönstorpet i Aneboda socken) och Anders 1752 (gift med Kierstin Jacobsdotter från Linnevik i Hjälmseryds socken).

  Dottern Ingiärd var född 1703. Hon gifte sig i oktober 1723 med den tio år äldre änkemannen Christoffer Andersson från Eskås Söregård i Aneboda socken.   1724 föddes sonen Olof. Tyvärr går det inte att hitta Olof inskriven vare sig i Anebodas eller Slätthögs födelseböcker. Troligen var det så att prästen i Slätthög trodde att pojken skrevs in i Aneboda medan prästen i Aneboda tog för givet att lille Olof var inskriven i Slätthögs födelsebok.

Vi vet inte riktigt var Olof tillbringade sin barndom. Kanske bodde han hela tiden kvar hos mormor och morfar i Åboda, kanske bodde han hos föräldrarna i Eskås. Klart är emellertid, som vi kommer att se, att Olof hade alldeles speciella band till sin mormor. Vad vi också säkert vet, med hjälp av husförhör, är att han från 20-årsåldern fanns hos mormor i Åboda. Morfar Jöns dog 1741 när Olof var 17 år gammal och det kan mycket väl vara då han bosätter sig i Åboda för att hjälpa sin mormor som var 65 år gammal när hon blev änka.

 I Olofs familj i Eskås fanns farfar Anders Christoffersson och farmor Ingrid Månsdotter. Båda dog på 1730-talet vid hög ålder. Olof fick fem syskon. Systern Ingrid föddes 1730 (gift med Johan Nilsson från Stenbro). Därefter föddes Anders 1734 (gift med Märta Pärsdotter från Sandbäcken), Ingiärd 1737 (gift med Anders Olofsson från Lambhult Näset), Måns 1740 (död 25 år gammal av lungsot) och Jöns 1745 (gift med Lisbet Eriksdotter från Eskås Norregård). År 1766 dog Olofs far Christoffer i en ålder av 73 år. Olofs mor Ingiärd bodde till sin död 1787 hos yngste sonen Jöns Christoffersson som hade övertagit gården i Eskås.

  Dottern Karin var född 1711. Hon gifte sig i juni 1732 med Petter Mattisson från Hjortsjö i Rydaholms socken.  De bosatte sig i Hjortsjö Lunnagård och fick fem barn. Första barnet dottern Maria föddes 1733 (kallades också Maja, gift och som änka bosatt på Stallagård i Nederled, död där 1808). Därefter föddes Anders 1735, Mattis 1739 (död 1743), Mattis 1746 (ryttare med efternamnet Lundgren, bosatt på ryttaretorpet i Nederled Stallagård, gift med soldatdottern Karin Danielsdotter Söderberg från Lökaryd och död i Carlskrona 1789) och slutligen Jöns 1749. I februari 1757 sålde Karin och Petter Karins arvslott i föräldragården i Åboda till Karins svåger Christoffer Andersson i Eskås. Petter dog i januari 1772. Han hittades död på Nederleds gärde. Han blev 62 år gammal. Hans hustru Karin Jönsdotter dog i december 1786 i Nederled Stallagårds ryttaretorp hos sonen Mattis.

Dottern Maria var född 1714. Hon gifte sig med Bengt Samuelsson från Sköldstad Norregård i Kvenneberga socken. Där föddes dottern Catharina 1733 (gift med Gustaf Persson från Bredahorva och mor till 12 barn bl.a. Peter Gustafsson som fälldes för mordet på Johannes Johansson i Klasentorp Norregård år 1833), Samuel 1738 (riksdagsman, gift 1771 med Ingeborg Christoffersdotter, nämndeman Wallins änka i Lagmansryd i Stockaryds socken, paret bosatt i Bodaryd i samma socken, anfäder till Ingrid Bergman, Samuel död 1799 i Bodaryd, hustrun död 1815 i Bodaryd ), Johan 1742 (riksdagsman, gift 1770 med Catharina Petersdotter från Alvesta Eriksgård, bosatta på Eriksgård där Johan dog 1802, hustrun Catharina dog 1824 i Sköldstad Norregård) och Christina 1744. Bengt Samuelsson dog i Sköldstad Norregård på 1750-talet. Hans hustru Maria Jönsdotter dog i Sköldstad någon gång på 1770-talet.

 Olof Christoffersson och änkan Hanna Christina Melin i Kulla

Vill man veta något om  husen på Kulla gård så finns en beskrivning  i domboken 1691  bild 3390 där man kan läsa följande:

På Kulla gård i Slätthögs socken utbröt sistlidna påskdag en häftig vådeld då folket var i kyrkan. Följande hus nedbrändes.

Mangården under en taklängd på 45 alnar och därunder på källare en nyss uppbyggd sätesstuga av sylltäljt timmer med förstuga och en liten kammare, värderad till 30 daler.

En dito något gammal med en liten kammare, värderad till 13 daler.

En gäststuga, värderad till 8 daler.

Ett loft öster på gården med tvenne över och underrum med behl. väggar och nygjort tak 11 alnar långt, värderat till 14 daler.

Ett dito väster på gården med tvenne över och underrum och ekesyllar 12 alnar långt, värderat till 16 daler.

Så långt domboken.

 I byn Kulla bodde sedan ungefär 1742 en kvinna vid namn Hanna Christina Melin gift med pastorsadjukten Benjamin Herlin. Hon var dotter till kyrkoherde Nicolaus Melin i Kvenneberga och hans hustru Helena Christina Hård af Segerstad. Nicolaus och Helena Christina gifte sig 1710 och bodde mellan 1710 och 1716 i Rickelsboda i Slätthögs socken. Nicolaus Melin var då krigspräst. Efter 1716 flyttade familjen till Kvenneberga där Nicolaus var kyrkoherde.  Hanna Christinas syskon var Eva Emerentia Melin gift med kyrkoherde Lars Kiellman, Maria Melin gift med komminister Samuel Barkander och Elisabeth Melin gift med ryttare Anders Klase. Ytterligare tre barn hade fötts i familjen nämligen Johan, Britta Christina och en son vars namn är okänt.  Dessa tre är år 1746 döda. Detta känner vi till genom domboken för 1746. Då behandlas nämligen ett ärende där änkepastorskan Hårds samtliga arvingar är närvarande för att ingå förlikning med kammarherre Ehrenpol. Fru Hård hade så tidigt som 1725 lånat 327 daler silvermynt av Ehrenpol men bara återbetalat  30 daler smt. Skulden var 1746 med ränta uppe i 666 daler smt. Förlikningen innebar att arvingarna skulle till kammarherren betala 300 daler smt och därefter skulle skuldsedeln återlämnas till de fyra systrar som fortfarande var i livet. Hanna Christinas farföräldrar var Johannes Melin född i Hult i Hjortsberga socken och hans hustru Christina Bruzelia. Johannes Melin var kyrkoherde i Kvenneberga 1682-1687. Han var en driftig man som låg bakom ombyggnad av prästgården  och förbättringar på åker och äng. Året innan han tillträdde tjänsten omnämns han i domboken i samband med att det var syn på gårdarna i Hult. Man kan läsa följande om tillståndet i Hult:

Prästen Joh. Melin hade 1681 meddelat att Amundsgård i Hult legat öde i 2 år och dessutom hävdats så illa under ofärdsåren att han blivit lovad 2 års frihet från avgift av fru grevinnans fogde Lars Slätman eftersom det krävde 2 års arbeta att ställa gården i bruk.

Jöns i Hakagården Hult var skyldig sex daler smt för både 1681 och 1682. Jöns var alldeles utfattig , gången från gården och tagit tiggarstaven.

Ingemar i Hårestorp var 1681 skyldig 4 daler smt , är död bliven i största fattigdom.

Hanna Christina hade alltså omkring 1742 gift sig med Benjamin Herlin i Kulla. Benjamin föddes i Härlatorp och var son till handelsmannen Anders Amundsson Herlin och Ingrid Svensdotter. Anders Herlin hade syskonen Nils Amundsson och Ljunge Amundsson samt ytterligare något syskon vars namn är okänt. Benjamins farföräldrar var Amund Törelsson och Maria Ljungesdotter i Härlatorp. Amund Törelsson hade en bror vid namn Jonas och en bror vid namn Anders samt en syster Ingierd. Syskonen finns omnämnda i 1685 års dombok där Allbo häradsrätt tillåter att Amund och Jonas löser ut salig Anders Törelssons barn och Ingierd Törelsdotter ur gården efter att jorden värderats. Syskonsämjan hade nog inte alltid varit den bästa eftersom Jonas högg en yxa i ryggen på Amund någon gång under 1679. Amund fick därefter under lång tid behandlas av fältskären. Ärendet behandlades av Allbo häradsrätt och Jonas fick böta 3 daler silvermynt.

Amund och Jonas Törelssöners föräldrar hette Botel Holstensdotter och Törel Joansson. De bodde i Härlatorp. Törel förekommer flera gånger i domboken t.ex. 1635 bild 1900.  Törel hade en märr på foderbeta och hästen dog. Törel fick då skaffa en 6-mannaed på att han inte var skyldig till hästen död. Ett annat exempel 1637 bild 2520. Grannarna i Härlatorp klagar på att Törel har klippt ett av deras får. Grannen fick tillbaka sitt får.

1642 bild 3130 Törel anklagar Per Persson i Härlatorp för att ha gått i hans rovåker men inte tagit något eftersom det fanns vakt i rovåkern. Dessutom har Per Persson slagit ihjäl en halvårsgammal gris för Törel. Per fick betala för grisen eller kanske i stället lämna en lika bra gris tillbaka.
Törel var en betydande man i socknen. Om man läser tiondelängden för Slätthög 1630 så finner man att Törel i Härlatorp betalar mest tionde i socknen. 

Törel dog 1647 eller 1648. Botel finns omnämnd i 1682 års dombok i samband med att hon lämnat 15 riksdaler smt till Måns Håkansson i Härlatorp som knektahjälp. När hon sedan själv skulle hålla knekt kräver hon att få samma hjälp tillbaka. Hennes krav godkändes inte av Allbo häradsrätt.

Benjamin Herlin hade en bror som hette Petter. Båda pojkarna fick studera. Benjamin skrevs år 1738  in vid Smålands nation i Lund. Han bör ha varit färdig med sin utbildning till pastorsadjunkt senast 1742 då han gifte sin med Hanna Christina Melin. Paret bosatte sig i Kulla. Deras förste son, Andreas, föddes 1743. Två år senare föddes Nils och 1747 föddes Benjamin. Den sistnämnde föddes sju månader efter faderns bortgång. Hanna Christina blev alltså änka 1746 och fick under  åren som följde kämpa hårt för att få ihop medel till sin och barnens försörjning. Hon hade sålt av en fastighet i Lilla Hult i Västra Härad som hade varit hennes arv. Några dagar före hennes makes död hade prästen Santhesson i Slätthög varit hos Benjamin för att ge honom nattvarden. Santhesson hade då frågat om Hanna Christina skulle ha någon andel i Kulla gård med tanke på att hon sålt sin egen arvejord och lämnat dessa pengar till sin make.  Benjamin hade då ordagrant svarat: det har jag tänkt och lovat henne. Samma vittnesmål avger fänrik Johan Hafrin i Moheboda. Även till honom har Benjamin Herlin sagt att Hanna Christina skall ha hans andel i Kulla gård efter hans död.  Efter Benjamins död stämmer  Hanna Christina vid flera tillfällen olika personer för att få tillbaka pengar som hennes man lånat ut eller för att få ersättning för varor som maken sålt dock utan att få betalt. Flera vittnen figurerar i de olika fallen och de flesta vittnar till hennes nackdel. Bland annat svär Benjamins farbror Germund Ljungesson i Kängshult på att han fullt ut redovisat för de varor han köpt av Benjamin. Det rörde sig om summan 60 daler smt, vilket var mycket pengar på denna tid. Allt blev svårt för Hanna Christina efter makens död. Hon anhöll hos Allbo Häradsrätt att gästgivaren Sven Hesselman i Hössjö och kyrkovärden Per Danielsson ( son till Anna Jonasdotter som var syskonbarn till Anders Herlin ) i Skövelåkra skulle utses till hennes omyndiga barns förmyndare, vilket Rätten godkände 1749. I och med att Hesselman  blev förmyndare var det hans ansvar att alltid se till de aktuella barnens bästa. Man kan fundera över hur han skötte sitt uppdrag. Hanna Christina var efter makens död fattig och kämpade för att försörja sig och barnen. När Hesselman dog 1765 upptogs i hans bouppteckning en skuld från 1759-60 på 40 daler smt för arrende av Kulla gård. Det hade han ju kunnat betala ut redan 1760. Den samlade bilden av Hanna Christinas liv från 1746 till hennes död 1765 blir tyvärr att alla försökte utnyttja hennes utsatthet.

1749 var ett annat delikat ärende uppe på tinget. Hanna Christinas svåger Petter Herlin anklagade en gäst i madam Herlins kammare för misshandel. Gästens namn var Jöran Ulfsparre. Hanna Christina var trolovad med Jöran. År 1750 födde hon en son som döptes till Johan Gustaf. Han dog två månader gammal. Samma år lånade Hanna Christina 400 daler smt av Anders Jonsson i Kulla och som säkerhet pantsatte hon gården i Kulla. I samma veva sålde hon gården till Elias von Porat för 480 daler smt( domboken bild 70 och bild 1540). 

Nu avsäger sig de utsedda förmyndarna sitt uppdrag och istället förordnas Amund Ljungesson i Elmhult ( kusin till avlidne Benjamin) och Per Jonsson i Elofstorp ( gift med ett syskonbarn till Anders Herlin,alltså och en kusin till avlidne Benjamin domboken bild 2200)

Året därpå blev det bråk om vem som egentligen skulle ha Kulla gård, Anders Jonsson som lånat ut pengar mot inteckning i gården  eller Elias von Porat som köpt gården. Det blev von Porat som fick förvalta Kulla med förbehållet att barnen när de blev myndiga med bördrätt skulle få köpa  gården för samma summa som han gett ( domboken bild 2470 ).

Om vi går till år 1752 så instämdes Olof Christoffersson i Åboda, Hanna Christina Melin och Jöran Ulfsparre till tinget. Olof och Hanna anklagades för lägersmål under den tid då Hanna var trolovad med Jöran. Hanna har fött sonen Johannes som Olof är far till. Jöran vill bryta trolovningen med Hanna men erkänner samtidigt att han också varit otrogen under den tid han varit trolovad med Hanna. Trolovningen upphävs och Jöran får betala 50 daler smt till Hanna som någon form av skadestånd ( domboken bild 5660).

Senare samma år inkallas Olof i Åboda, Hanna Christina och Olof Pärsson i Bästerna till tinget. Nu får Olof Christoffersson sin dom för lägersmålet. Han ska böta 20 daler smt samt ge 4 daler till Slätthögs kyrka , dessutom ska han undergå hemligt skriftemål i sakristian. Han ska också årligen betala 5 daler smt till barnaföda ända tills barnet kan försörja sig själv. 
Olof Pärsson från Bästerna( han var 35 år äldre än Hanna ) anklagas för att ha haft köttsligt umgänge med Hanna vid midsommartiden 1750. Han nekar. Saken ska tas upp vid nästa ting ( domboken bild 6740).

Vi har nu kommit till år 1753 och Olof Pärsson ska få sin dom. Han har nämligen erkänt det han är anklagad för. Ett stort antal vittnen har inkallats och flera berättar då att Olof  i Bästerna hade legat i sängen med Hanna. När han kom ut från kammaren hängde byxlämmen nere och skjortan var utanpå och dessutom var han drucken. Olof Pärsson dömdes att böta 20 daler smt samt 4 daler till kyrkan och hemligt skriftemål i sakristian. Stackars Hanna dömdes till 40 daler smt i böter samt 2 daler till kyrkan. Eftersom hon inte kunde betala dömdes hon till fängelse på vatten och bröd i 12 dagar ( domboken bild 8960). 

Vad hade hänt som gjorde att prästdottern från Kvenneberga genomgick ett sådant förfall? Varför gifte hon sig inte med Jöran Ulfsparre och varför hade hon hela tiden ett sådant enormt behov av pengar? Gården i Kulla borde ha kunnat försörja henne och barnen utan problem. Varför inleder hon ett förhållande med den så mycket äldre Olof Pärsson under tiden hon är trolovad med Jöran? Var det för att hon fick pengar av Olof ? I en av rättegångarna nämns att han har med råg och pengar till Kulla. Varför behövde hon råg, hon hade ju en hel gård själv? Och varför hjälpte ingen av hennes systrar henne med böterna utan lät henne dömas till fängelse. Det är något lurt med Hanna Christina Melins historia. Hon blev lurad och utnyttjad på ett samvetslöst sätt efter mannens död, det är jag säker på. 

Eftersom Hanna Christina var änka och Olof i Åboda var ogift så fanns ju inga hinder för ett äktenskap dem emellan. Så blev det som vi vet inte och båda dömdes för lägersmål till att stå kyrkoplikt. Detta innebar att den dömde fick stå på en särskild pall nere i kyrkan och efter kungörandet från predikstolen offentligt erkänna sin synd. Olof genomförde sin kyrkoplikt 1753 dominica 1 post Nativitatus Christus, det vill säga första söndagen efter juldagen, som 1753 var den 30 december. Hanna gjorde sin kyrkoplikt 1754 dominica 3 post Epiphania, det vill säga tredje söndagen efter trettondagen, som 1754 var den 27 januari. 

I Kulla bodde Hanna Christina kvar med sönerna Benjamin och Johannes till 1765 då hon avled (bouppteckning saknas). Det är för närvarande okänt vad som därefter hände med sönerna Nils, Benjamin och Johannes ( 1761 bor Benjamin och Johannes hos sin mor i Kulla). Hanna Christinas son Andreas gifte sig med Kerstin Andersdotter och de fick två döttrar.  Stina f. 1771, död samma år 12 veckor gammal och dottern Maja f.1773. Maja gifte sig med Nils Månsson och de fick tre söner, Måns, Johannes och Daniel. Johannes  dog 13 år gammal, och de två andra flyttade från Kulla och Slätthögs socken. Maja Andreasdotter Herlin( barnbarn till Hanna Christina Melin ) blev änka 36 år gammal och levde i en backstuga i Kulla. Hon försörjde sig genom tiggeri. Hon dog 1844.  

Olof Christoffersson och Karin Andersdotter

Annandag Pingst 1755 vigdes Olof Christoffersson från Åboda och Karin Andersdotter från Hössjö Söregård. Karin var född i Förhult i Aneboda socken den 4 april 1723. Hennes föräldrar var Anders Svensson och Märit Persdotter. Karin hade en två år yngre syster, Ingrid. Flickornas mor Märit dog några dagar efter Ingrids födelse och Anders gifte om sig med Karin Nilsdotter. I detta äktenskap föddes tre barn Maria, Jonas och Sven. 1744 flyttade hela familjen till Hössjö Söregård. Anders Svensson dog 1754 och hans bouppteckning finns bevarad.

Sammanfattning av bouppteckning efter Anders Svensson i Hössjö Söregård 1754

År 1754 den 15 november infann sig undertecknade efter häradshövdingen välborne herr Carl Christ. Dahlströms gunstiga förordnande av den 23 oktober sistlidne samt vederbörlig kallelse av änkan Karin Nilsdotter i Hössjö Söregård och som nämndemannen Nils i Wret, vilken är förordnad att vara närvarande vid detta skifte, är borta och inte kan komma tillstädes infann sig i hans ställe efter begäran nämndemannen Börje Persson i Grönaberg att lagligen inventera, värdera och dela den kvarlåtenskap som finnas kan efter avlidne Anders Svensson i Hössjö Söregård mellan änkan Karin Nilsdotter och dess styvdöttrar Karin 28 år, Ingrid 26 år samt 3: ne egna barn Maria 15 år, Jon 13 år och Sven 8 år gamla.

Närvarande var å änkans vägnar tillika med henne som dess betrodda gästgivare herr Anders Långh och å styvdöttrarnas vägnar deras rättsbevakare, till dess någon ordinarie förmyndare blir förordnad.

Närvarande var också nämndemannen Börje i Grönaberg samt Sven Carlsson i Horda Söregård och Nils Carlsson i Klasentorp som frivilligt påtagit sig förmyndarskapet för de 3: ne yngsta barnen.

Kontanta penningar fanns inga.

Fastigheten Hössjö Söregård ¼ kronoskatte köptes 1744 av Anders och Karin tillsammans för 400 silvermynt men värderades i bouppteckningen till 600 silvermynt.

Som skuld i bouppteckningen upptas Karins och Ingrids modersarv på 20 silvermynt till vardera dottern. Dessutom får de ränta med 5 procent under 26 år på sitt modersarv. Räntan uppgår till 52 silvermynt.

Sedan boets förmögenhet och skulder upptecknats, styvdöttrarnas arv, änkans testamente och fördel observerats blev det övriga delat i två jämngoda lotter, varöver behörig lottkastning skedde. Så kom i anseende till förelöpande stridiga omständigheter Olof Christoffersson och nämndemannen Börje Persson överens med änkan således att änkan ger sin bägge styvdöttrar Karin och Ingrid Andersdöttrar i ett för allt både för modern och fadern nittiofem daler silvermynt vardera vilka pengar änkan utfäster sig att betala till Karin något eller vad som medhinnas kan till jul eller senast till nästkommande vårfrudag hela summan.

Beträffande Ingrids andel så har änkan den utan intresse till förstkommande vårfrudag men sedan erlägger änkan intresse för 95 daler silvermynt med 5 procent så länge de hos henne innestå.

Varmed styvdöttrarnas rättsbevakare avstår all pretention i berörda arv med förbehåll att nu och framgent vara ogenerade för sterbhusets gäld och skuld.

Vad de tre yngre barnen beträffar så belöper sig i löst och fast sedan allt observerats till 64 daler silvermynt till vartdera barnet. Och kom änkan och barnens förmyndare överens om att änkan har dessa 192 daler silvermynt så länge barnen vistas hemma i hennes bröd. Till dess att dessa 192 silvermynt är betalda sätter änkan sin fastighet i underpant.    

Undertecknad av nämndemännen Sven Humble, Gumme Törelsson i

Ringshult och Börje Persson i Grönaberg.

Vidare undertecknad av Karin Nilsdotter, en bedröfvad enka, Sven Carlsson och Nils Carlsson, förmyndare för de yngre barnen samt styvdöttrarnas rättsbevakare Olof Christoffersson i Åboda och Börje Persson.
Så långt bouppteckningen.

I bouppteckningen kan vi läsa att Olof var mån om att Karins arv skulle betalas ut senast på våren 1755, de skulle ju gifta sig till pingst det året. Senare blev Olof förordnad som förmyndare för Karins syster Ingrid som också bodde hos Karin och Olof i Åboda tills hon gifte sig med Erik Karlsson i Gamleboda 1766. Året efter föddes Eriks och Ingrids enda barn, dottern Anna. Hon blev endast fyra år gammal. Erik dog 1791 och Olof Christoffersson närvarade också vid hans bouppteckning. Ingrid dog tre år senare.

                       

Karin och Olof bosatte sig alltså efter vigseln 1755 hos Olofs mormor Ingiärd i Åboda. Både Olof och Karin var strax över 30 år gamla när de gifte sig. I januari 1756 föddes deras första barn Greta Maja. Vid dopet som skedde den 11 januari var sex faddrar närvarande nämligen gästgivaren Anders Lång från Hössjö Bryggaregård, gästgivare Sven Hesselman från Hössjö Bryggaregård, Johan i Åboda, prästfrun Santhesson, madam Langvagen och mademoiselle Netherwood. Idel fint folk som synes. Men det hjälpte föga, lilla Greta Maja dog i november 1758, knappt tre år gammal.

1757 föddes sonen Jöns, därefter Anders 1759, Maja 1762, Ingiärd 1764 och Ingrid 1766.  

I juni 1762 lämnade Olofs mormor Ingiärd över ett testamente till Olof och Karin . Där stod det att hon upptog Olof som sin son och att gården skulle gå i arv till Olof och Karin. Testamentet var daterat redan 1758 men inte överlämnat. Att detta skedde i juni 1762 berodde på att Ingiärd kände slutet nalkas, hon dog bara någon månad senare.

Hon slapp uppleva den strid om gården som, på grund av testamentet, uppstod mellan Olof och hans mostrar och morbröder. På vintertinget 1764 avgjordes målet till Olofs fördel.

Året innan gårdstvisten avgjordes blev Olof stämd av cornetten Alex Netherwood för att han inte betalat en båt han köpt. Olof medgav att han köpt ett skepp men ingen annan betalning var avtalad än att cornetten skulle få delta i mörtaleken. Olof frikändes.

Under 1780-talet såg Olof till att både såg och kvarn byggdes i Åboda Denna anläggning ägdes gemensamt av bönderna i Åboda ända fram till 1876 då den köptes av korpralen Johannes Ek.

Olof och Karin bodde kvar på gården i Åboda till sin död. Olof dog i juni 1808 och Karin i februari 1809. Bådas bouppteckningar finns bevarade.

Olofs och Karins barn

Jöns Olofsson, bosatt i Åboda, gifte sig första gången med Sara Jonasdotter i Österhult och fick med henne sonen Anders (gift 1816 med Lena Petersdotter, paret bosatt i Åboda). Året efter sonens födelse dog Sara, 20 år gammal. Följande år gifte Jöns om sig med Brita Månsdotter från Hökaboda. I det andra äktenskapet föddes fyra barn. Första barnet Sara (dog 4 år gammal), Caisa (gift 1812 med Jonas Danielsson från Moheboda, hon dog 1874 i en backstuga under Klasentorp Skåningagård), Måns (gift 1816 med Stina Jönsdotter från Moheboda, paret bosatt i Åboda, han dog 1868) och Christoffer (dog ogift i Åboda 1867).

Jöns Olofsson dog 1817. Hans hustru Britta Månsdotter dog 1829.

        

                 

                                Lena Stina Jönsdotter, barnbarnsbarn till Jöns Olofsson

Lena Stina föddes i Åboda 1854. Hennes föräldrar var Jöns Månsson och Kajsa Lisa Persdotter. Hennes farföräldrar var Jöns Olofssons son Måns och hans hustru Stina.

Lena Stina gifte sig 1879 med den 20 år äldre Carl Johan Johansson från Österhult. Tillsammans fick de tio barn. Lena Stina blev änka 1913. Själv dog hon i Åboda den 26 mars 1939.

                          Aron Christoffersson med hustru, Aron var barnbarnsbarn till Jöns Olofsson 

Aron föddes i Åboda 1878. Han gifte sig med Hulda Kristina från Vångsnäs 1912. Arons föräldrar var Christoffer Månsson och Ann Lisa Andersdotter. Hans farföräldrar var Måns Jönsson och Stina Jönsdotter.

Anders Olofsson gifte sig 1796 med Catharina Jonasdotter från Gamleboda, där de också var bosatta några år. De fick åtta barn.1797 föddes dottern Christina (arbetade från 1820 som piga i Bredahorva, dog ogift 1894 i Bredahorva i backstugan Lunden, 97 år gammal) och därefter Andreas 1800 (dog 1801), Lena Caisa 1802 (gift 1831 med Anders Johansson från Svenstorp under Älmhult, födde en dödfödd flicka 1833 och dog i barnsäng 1837), Jon Olof 1804 (flyttade 1823 till Lekaryd, arbetade som dräng på Madesjö Prästgård från 1832, gifte sig 1836 med Maria Lena Jonsdotter från Björnahult, hustrun dog 1850 i barnsäng, Jon Olof dränkte sig i ån som går genom Madesjö eftersom en svåger från Björnahult hindrat honom att  efter hustruns död gifta sig med sin tjänstepiga, Jon Olof efterlämnade fyra minderåriga barn när han dränkte sig, dessa placerades ut hos främmande människor i fyra olika familjer), Ingrid Maria 1808( bröt två gånger mot det sjätte budet vilket resulterade i två barn Johannes och Anders Johan och därefter gift med Carl Magnus Hultman, fick fyra barn med honom, han drunknade på Juldagen 1858 i sjön Rymmen, hon dog på Olsatorpet 1887 och hade i stort sett varit försörjd av socknen under hela sitt liv), Ingierd 1811 (dog 1815), Ingierd 1816 (arbetade från 1841 som piga på Skafwenäs Karlsgård i Tjureda socken, dog ogift år 1900 på torpet Skogslund under Karlsgård) och Anna Sara 1823 (flyttade 1853 till Tjureda socken där hon var piga på Skafwenäs Södregård till 1757, flyttade till Nykulla fattigstuga och födde 1858 sonen Anders Johan, som blev soldat med efternamnet Flod, Anna Sara dog ogift 1904 på Nykulla fattigstuga).

Anders Olofsson dog i Åboda Backstuga 1836. Där dog också hans hustru Catharina Jonasdotter som fattighjon 1849.

Maja Olofsdotter gifte sig 1783 med Sven Jönsson från Moheboda. Paret var bosatt i Åboda och under de följande tjugo åren föddes tio barn i familjen. 1784 föddes dottern Caisa (kallades också Karin, gifte sig 1808 med Christoffer Andersson från Hessleberg, paret bosatt i Littelhult, fick åtta barn, Caisa dog 1835), därefter Stina 1787 (dog 5 månader gammal), Britta 1789 (gifte sig 1814 med Johannes Gummesson, paret bosatt i Hössjö, fick sex barn, Britta dog 1829 i barnsäng), Jöns 1792 (gifte sig 1820 med Stina Andersdotter från Skog, paret bosatt i Åboda, fick sju barn, Jöns dog 1871), Olof 1795 (gifte sig 1819 med Caisa Gummesdotter från Norratorp, paret bosatt i Hössjö, fick sex barn, Olof dog 1867), Anna Catharina 1799 (dog 17 dagar gammal), Anders 1801 (dog 2 månader gammal), Anna Catharina 1802 (flyttade från Åboda 1823, vidare öde okänt) och slutligen 1805 tvillingarna Anders (gifte sig med Stina Caisa Jonasdotter från Vångsnäs där paret också bosatte sig, fick sju barn varav tre var dödfödda, flyttade 1851 till Vegby Sjöbol där Anders dog 1860) och Jonas (dog 1806).

 Maja Olofsdotter dog i Åboda 1845 och hade då varit änka i 12 år.

barnbarnsbarnbarn till Maja Olofsdotter

Syskonen Yngve, Ruth och Hillevi var barn till Kristina Svensdotter som i sin tur var dotter till Anna Brita Jönsdotter i Åboda. Anna Britas far var Maja Olofsdotters son Jöns Svensson. Fotot togs den 2 juli 1994 när Ruth fyllde 80 år. Alla tre syskonen dog 2004 med bara några månaders mellanrum. 


Ingiärd Olofsdotter gifte sig 1790 med Sven Svensson från Aneboda. Paret var bosatt på Dalen i Aneboda. De fick fyra barn. 1791 föddes sonen Jonas (blev 1814 dräng på Aneboda Säteri), därefter 1793 dottern Caisa (gifte sig 1817 med soldaten Peter Elin som var född i Ormesberga, 1835 bytte han namn till Peter Renard, paret bosatt på soldat torp nummer 66 i Förhult i Aneboda, fick sju barn flera av dem sjukliga, Caisa dog 1853 och maken Renard 1869 i Förhult), 1798 sonen Anders (gifte sig 1823 med den 13 år äldre kvinnan Catharina Jonasdotter från Förhult, paret bosatt på Dalen, fick tre barn, Anders dog 1863 och hans hustru 1867) och 1807 sonen Johannes (dog 1808).

Ingiärd Olofsdotter bodde till sin död 1845 hos sonen Anders på Dalen. Hon hade vid sin död varit änka i 21 år.  

Ingrid Olofsdotter gifte sig 1794 med Jonas Persson från Bråten. De fick nio barn. 1794 föddes sonen Peter (troligen död strax efter födelsen, finns inte med på husförhöret 1795 ), därefter dottern Caisa 1795 (gift 1819 med skräddaren Jonas Andersson från Klasentorp, änka 1840, omgift 1841 med Jonas Nilsson från Hössjö, änka på nytt 1844, gift för tredje gången 1845 med drängen Anders Petersson i Hössjö Uragård, dog barnlös i Klerebo i Hjälmseryds socken 1860), dottern Ingjärd 1797 (gift 1819 med Johannes Johansson från Klasentorp Norregård, fick fem barn, maken mördad 1833 i februari av Peter Gustafsson som var syssling med Ingjärds mor Ingrid, se artikeln ”Dråpet i Klasentorp” i Värendsbygder 2012 av Ingrid Svensson, Ingjärd omgift 1834 med Johannes Svensson från Bästerna, födde tre barn i andra äktenskapet, Ingjärd dog på Juldagen 1857), sonen Anders 1799 (gift 1829 med Maria Jonasdotter från Moheda socken, paret bosatt i Smörhögen, Bråten och Ölsåkra, fick fyra barn, Anders dog 1865 på torpet Oxfällan i Ölsåkra, Maria dog 1894 också i Ölsåkra där sonen Johannes född 1831 i Smörhögen bodde med sin familj), dottern Stina 1801( gift 1834 med Johannes Svensson från Moheboda, fick sex barn, blev änka redan 1842, dog 1893 i Moheboda i en ålder av 91 år), dottern Ingrid Maria 1804 (gift 1825 med Anders Andersson, paret bosatt i Klasentorp Rustmästaregård, fick fyra barn, Anders dog 1870 och Ingrid Maria dog året efter), sonen Johannes 1807( flyttade till Lekaryds socken 1826, gift 1832 med Caisa Jonasdotter från Sjuhult i Mistelås socken, paret bosatt på Hultmanstorp i Gåvetorp, fick åtta barn, Johannes tog efternamnet Hultman, han dog 1883 och hade då varit änkeman i 10 år), sonen Olof 1810 (gifte sig 1838 med Johanna Christina Jonasdotter som var född i Ölsåkra 1816, paret bosatt i Brantåsa från 1839, Olof dog barnlös i Brantåsa Södregård 1885, Johanna Christina överlevde honom med nästan tre år) och dottern Anna Catharina 1812 ( kom som piga till Gabriel Månsson i Skog 1837, två år senare gravid med den sju år yngre sonen på gården Johan Magnus Gabrielsson, födde 1840 dottern Maria Kathrina, flickan dog 1842 hemma hos morfar i Bråten, flickans far flyttade 1840 till Stockholm, Anna Catharina gifte sig 1847 med änkemannen Jonas Håkansson i Ryd Östregård, blev änka 1849, gifte sig 1851 med änkemannen Peter Damm från Slätthult Västregård i Ljuders socken, blev på nytt änka 1864, flyttade året därpå till Madesjö socken, gifte sig 1866 med bonden Magnus Nilsson i

Stora Gangsmad, änka för tredje gången 1875, flyttade till Gunnarsmo i Madesjö socken där hon titulerades hus och jordägare, Anna Catharina dog barnlös den elfte november 1895 i Gunnarsmo ) .

Ingrid Olofsdotter dog i Bråten 1835. Hennes make Jonas Persson dog 1850.

Bröllopskort från midsommarafton 1890 föreställande Sven Magnus Danielsson och hans hustru Tekla Andreasdotter. Vigselförrättare var kyrkoherde Nils Sellergren. Sven Magnus var barnbarn till Ingjärd Jonasdotter och Johannes Johansson i Klasentorp Norregård. Han härstammade också från Sven Mattisson och Anna Amundsdotter i Hakatorp. 

Sven Magnus och Tekla med barnen Ellen f.1891, Edit f.1894, Ada f.1897 och Hugo f.1898. Foto från 1899-1900.  Familjen var bosatt i Rinkaby Djursagård i Tävelsås.

Sven Magnus med familj omkring 1910. Dottern Ada är död. Familjen har utökats med Lilly  f. 1900, Agda f. 1903, Thure f. 1905 och Folke f. 1909. 

Katekisationslängd   1699          Domkapitlet i Växjö FII:13 sid 1453

Bouppteckningar

Anders Svensson       1754         Allbo häradsrätt FIIIa:1 sid 1199

Sven Hesselman         1765         Allbo häradsrätt FIIIa:3 sid 989

Erik Carlsson             1791         Allbo häradsrätt FIIIa:5 sid 827

Samuel Bengtsson      1799          Västra häradsrätt FI:14 sid 111

Olof Christoffersson   1809          Allbo häradsrätt  FIIIa:10 sid 1039

Karin Andersdotter    1809          Allbo häradsrätt  FIIIa:10 sid 1035

Rättegångar

Amund mot Jonas       1680          Allbo häradsrätt AIa:3 ( 1670-1687) Bild 2550 och 2680

Jöns Andersson          1719          Göta Hovrätt Advokatfiskalen Kronob. län EVIIAABA:572
                                                    Bild 850 sid 121

Herlin- Melin              1746          Allbo häradsrätt AIa:16 (1746-1749)
                                                    Bild 370,1180,1620,2450,3370,5520,8120,8130,8750
                                                    och 8820

Avlösningslängd Slätthög             CI:1 ( 1694-1745 ) sid 385