Johannes Borup och hans ättlingar

                                  
Johannes och Caisa  

Söndagen den andra advent 1807gifte sig drängen Daniel Månsson från Strömhult och pigan Sara Nilsdotter från Bästerna. De bosatte sig i Strömhult och där föddes under de kommande åren deras sju barn Christopher, Stina Caisa (född 1810 av våda kvävd till döds av modern en månad gammal), Anders, Caisa (född 1814 levde endast en dag), Nils Petter, Johan och Johannes.

När yngste sonen Johannes, som var född 1822, var fyra år gammal flyttade familjen till Moheda prästgård där Daniel fått arbete. Redan året efter råkade Daniel ut för en olycka och drabbades av kallbrand. Han dog i april 1827, endast 45 år gammal. Sara flyttade då med barnen Johan och Johannes till Lyåsa. Hon gifte aldrig om sig. Hon bodde utfattig i en backstuga i Lyåsa till sin död 1865. Hon blev nästan 81 år gammal.

Johannes blev så småningom dräng i Rickelsboda men 1842, han var då 20 år gammal, antogs han som soldat med efternamnet Borup och flyttade till soldattorpet i Spånghult i Mistelås socken. Tre år senare gifte han sig med Caisa Svensdotter, som arbetade som piga på Tagels säteri men som var född i Skövelåkra. På Soldattorpet föddes barnen Sven Daniel, Ingrid Maria och Sara Stina och här 
blev familjen boende under många år närmare bestämt till 1866 då familjen flyttade till Villarp. Några år senare, när barnen var utflugna, flyttade Caisa och Johannes till Mo i Hjortsberga. Vid det laget hade Johannes varit gratialist i sex år. Under alla sina år som soldat deltog Johannes aldrig i något krig, naturligtvis på grund av att Sverige inte var inblandat i något sådant efter 1814 då Sverige erövrade Norge från Danmark. Från Mo flyttade Johannes och Caisa ganska snart tillbaka till Spånghult, men bara för en kort tid. Slutligen bosatte de sig i en av Uråsa Benasonsgårdarna i Kvenneberga socken. Där dog Caisa i april 1903 och tolv dagar senare dog Johannes. Båda var 81 år fyllda vid sin död.

 

Uråsa Benasonsgård

Sonen Sven Daniel gifte sig 1870 med Kristina Andersdotter från Elganäs i Hjortsberga.

Hennes föräldrar var Anna Maria Nilsdotter och Anders Svensson. Kristina var parets första barn. Redan året efter hennes födelse flyttade familjen från Elganäs till Brunshult. Kristina fick så småningom fyra syskon, två bröder och två systrar. En av bröderna dog endast 11 dagar gammal.

Kristina härstammade på sin mors sida från ryttaren Per Ekenberg på Norbergs ryttaretorp och på sin fars sida från skomakaren Erland Pärsson och hans hustru Sara Larsdotter i Lekaryds socken.

Vid giftermålet 1870 flyttade Kristina först till Villarp i Mistelås socken där Sven Daniel bodde. Under åren som följde flyttade den allt större familjen flera gånger. De bodde i Damsås i Kvenneberga socken, i Brunstorp i Hjortsberga socken, i Spånghult i Mistelås socken och slutligen från 1891 i Brunshult i Hjortsberga socken.

Kristina och Sven Daniel fick  mellan 1870 och 1898 femton barn, Johan August (dog som nyfödd), Anders Johan (utvandrade till USA men dog under resan dit), Maria Sofia och Karl Gustaf (båda utvandrade till USA och besökte därefter aldrig Sverige), Sven Göran (dog ogift 31 år gammal), Johannes (dog 2 år gammal), Amanda Kristina (utvandrade till USA och besökte därefter aldrig Sverige), Otto Frithiof (dog 5 månader gammal), Walfrid (dog 1 år gammal), Frithiof (utvandrade till USA), Sigrid Matilda som gifte sig med godsägare Jonas Gustaf Liljenberg (Sigrid dog 70 år gammal i Mo), Anna Emilia som gifte sig med hemmansägare Anders Johan Lindsten (Anna dog 72 år gammal i Brunshult), Axel Wilhelm (dog 7 månader gammal) Oskar Valdemar som gifte sig med Ester Alfrida Granfelt (Oskar dog 66 år gammal i Hårestorp) och Karin Sabina som gifte sig med smeden Axel Nilsson i Hjortsberga (Karin dog 38 år gammal på epidemisjukhuset i Växjö). Av de femton barnen var det alltså fem som dog som mycket små och fem som utvandrade till USA.  Av dessa fem var det endast Frithiof som återkom till Sverige på besök. Sonen Sven Göran blev vuxen men dog ogift i lunginflammation 1909. Kvar i Sverige fanns döttrarna Sigrid i Mo, Anna i Brunshult och Karin i Hjortsberga samt sonen Oskar i Hårestorp.

Kristina och Sven Daniel dog i mars 1927 i Brunshult i Hjortsberga med sex dagars mellanrum och begravdes samtidigt på Hjortsberga kyrkogård där deras gravsten finns bevarad. Kristina blev 76 år och Sven Daniel blev 80 år gammal.

Dottern Ingrid Maria gifte sig1868, tjugo år gammal, med grenadjären Jonas Andersson Velander från Villarp. Ingrid och Jonas fick sju barn, Anders Göran (dog 3 år gammal av magsjukdom), Eva Elise som gifte sig med Karl Johan Petersson från Forsa i Hjortsberga socken (Eva Elise dog i Vret 76 år gammal), Johan Fritiof (dog 9 månader gammal av kikhosta), Jenny Maria som gifte sig snickaren Axel Wilhelm Karlsson från Föreberg och efter hans död med Karl Johan Andersson från Spekelid (Jenny Maria dog i Spekelid 74 år gammal), Axel Wilhelm (dog 3,5 år gammal av difteri), Augusta Emilia som gifte sig med Amandus Karlsson från Villarp (Augusta Emilia dog i Villarp 76 år gammal) och Axel Gunnar som gifte sig med Emma Sofia Svensdotter från Bygget i Föreberg (Axel Gunnar dog i Villarp 82 år gammal). Ingrid Maria dog i Villarp 1934. Hon blev 86 år gammal och hade vid sin död varit änka i fyra år.

                                                      Jonas Velander och Maria Borup

 

Maria Borup

 

Dottern Sara Stina gifte sig 1874, 21 år gammal, med Nils Daniel Johansson från Agnaryd.   Paret bodde till en början i Villarp och där föddes de tre barnen, Johannes Gustaf som gifte sig med Anna Magnidotter från Lekaryd (Johannes Gustaf dog i Geramon 74 år gammal), Carl Edvard (dog 5 år gammal) och Amanda Kristina som gifte sig med Karl Emil Gustafsson Söderberg från Gasslanda i Gårdsby socken (Amanda Kristina dog i Gasslanda 86 år gammal).
1878 flyttade Sara Stina och Nils Daniel med sina tre barn från Villarp till Brunstorp i Hjortsberga socken. Bara ett år senare dog Sara Stina hastigt, endast 26 år gammal. Maken gifte senare om sig.


Samtliga bilder på personer från Sven Velander, barnbarnsbarnbarn till Johannes och Caisa.

Anna Amundsdotter i Hakatorp

Anna Amundsdotter

Anna Amundsdotter föddes 1705 i Skövelåkra i Slätthögs socken. Hon var en äldre syster till Gume Amundsson. För att se Annas anor bakåt se tidigare inlägg om Gume Amundsson från januari 2011.

Anna gifte sig 1731 med änklingen Sven Mattisson i Hakatorp i Slätthögs socken. På gården i Hakatorp föddes fem barn Per, Anders, Ingeborg, Amund och Daniel.

Per Svensson, född 1732, blev dräng på Kängshult Norregård. Där gifte han sig med pigan Elin Nilsdotter. 1777 föddes dottern Anna och året efter sonen Sven. Innan barnen ens hunnit fylla tio år dog Per Svensson i Kängshult. Pers änka Elin inledde därefter en relation med drängen Olof Andersson i Kängshult. Hon blev gravid och vid nyåret 1789 blev hennes situation akut. Hon lämnade barnen Anna och Sven i Hakatorp hos Pers bröder Anders och Daniel. Den 4:e januari gifte hon sig för andra gången och den 13:e januari föddes sonen Abraham.

Barnen Anna och Sven från första giftet bodde kvar i Hakatorp hos sina farbröder under några år.

Anna Persdotter gifte sig med Gume Andersson i Moheboda och fick barnen Stina och Anders. Anna dog redan 1806 endast 29 år gammal.

Sven Persson blev dräng i Moheboda och gifte sig med Stina Andersdotter. De fick barnen Catharina, Anders, Anna, Elin och Nils Peter. Sven dog 1825. Han var då 46 år gammal. Åtta dagar senare dog hans hustru Stina. Båda dog i lungsot.

Anders Svensson, född 1734, gifte sig med Lisken Andersdotter och fick barnen Anna (dog som barn), Sven och Anders. Lisken dog 1793 och Anders tio år senare.
Sonen Sven Andersson gifte sig med Lena Jönsdotter som var född i Aneboda socken. De bodde först i Härlatorp och senare i Åboda i Slätthögs socken. Lena dog 1854 och Sven dog 1856. Båda var vid sin död 81 år gamla. Lena och Sven fick åtta barn. Det sistfödda barnet föddes 1811 och döptes till Maja. Hon gifte sig 1834 med Johan Jonsson från Väseboda i Slätthögs socken. Samma år föddes sonen Sven Johan och så småningom ytterligare sex barn. Maja dog 1898 och hade då varit änka i 40 år. Sonen Sven Johan gifte sig 1864 med Anna Britta Jönsdotter från Åboda. Paret bosatte sig i Åboda. De fick sex barn varav tre dog som små.

                                           Syskonen Wilhelm, Adolf och Kristina i Åboda

Sonen Wilhelm utvandrade 1888 till USA. Han var då 18 år gammal. Kvar i Sverige fanns sonen Adolf som övertog gården i Åboda och dottern Kristina som gifte sig med Elof Johansson i Föreberg.

                           På gården Bygget i Föreberg föddes barnen Yngve, Ruth och Hillevi.


Anders och Liskens andre son Anders Andersson gifte sig två gånger. Båda äktenskapen var barnlösa. Han dog 1857. Han var då 77 år gammal.

 Ingeborg Svensdotter, född 1740, dog 1767 ogift och barnlös och modern Anna Amundsdotter, som varit änka sedan 1749, dog bara någon vecka efter dottern Ingeborg.

 Amund Svensson, född 1743, dog ogift och barnlös i Hakatorp 1769.

Daniel Svensson, född 1745, gifte sig med Anna Persdotter och fick barnen Maja och Sven. Daniel dog 1808 och Anna 1837. Dottern Maja Danielsdotter gifte sig med Johan Månsson i Klasentorp. De fick två söner, Johannes född 1798 och Magnus född 1804. Johannes dog av ett olyckligt slag i skogen när han var 34 år gammal och Magnus dog som liten inte ens två månader gammal. Maja Danielsdotter dog 1813 i lungsot.

 Majas bror Sven Danielsson gifte sig med sin syssling Maja Carlsdotter från Mosshult (se tidigare inlägg om Catharina Gudmundsdotter och hennes ättlingar från januari 2011).

Nils Danberg

Nils Danberg

En Nils Danberg bosatt i Stockholm skänkte i början av 1700-talet ett kalkkläde och en pung till en kollekthåv till Lekaryds kyrka. Jag har hittat följande nio träffar på Nils Danberg i Jakobs församling i Stockholm.

Den första gången han omnämns är 1701. Han är då skräddare och i hans hushåll finns ytterligare tre personer Jonas, Petter och Lena.   Husförhöret ägde rum tisdagen den 5:e mars 1701. (A Ia:2 1693-1703 sidan 139).

Den andra gången han omnämns är året därpå 1702 vid husförhöret den 13:e februari. Jonas, Petter och Lena finns kvar i hushållet. (Samma husförhör sidan 160).

Tredje gången, den 10:e februari 1703, finns inte Petter och Lena kvar. Nu finns Jonas, Håkan och Catharina i hushållet.( Samma husförhör sidan 188). 

 Fjärde gången, den 16:e februari 1705, finns Håkan, Lars och pigan Kierstin i hushållet.

(A Ia:3 1705-1708 sidan 2).

 Femte gången, den 8:e februari 1706, finns gossen Lars och pigan Marita i hushållet.

(Samma husförhör sidan 16).

 Sjätte gången, den 12:e februari 1707, finns gossen Lars och pigan Marita i hushållet.

(Samma husförhör sidan 47).

 Sjunde gången, den 17:e februari 1708, finns sonen Jonas, gossen Lars och pigan Ester i hushållet. (Samma husförhör sidan 89).

 Åttonde gången, år 1709 datum oläsligt, finns gossen Lars, gossen Jonas och pigan Marita i hushållet. ( AIa:4 1709-1720 sidan 2).

 Nionde gången, den 20:e april 1756, gifter sig pumpmakaredrängen Nils Danberg med pigan Ingrid Lind i Jakobs församling i Stockholm.(CIa:15 1751-1759 sidan 41).

 Före 1701 finns Nils Danberg inte i Jakobs församling och inte heller efter 1709. ( Har sökt igenom både år 1700 och år 1710 utan resultat). Kanske dog han i pesten 1710 då cirka 22000 personer dog av en befolkning på 55000. Han bodde mycket centralt och där var risken extremt stor att smittas. Eller flydde han från Stockholm med sina söner när farsoten kom och bosatte sig någon annanstans.
FORTSÄTTNING FÖLJER

Lisa Johansdotter i Ör

Skräddaredottern Lisa Johansdotters dramatiska liv.

I Örs socken bodde i slutet på 1700-talet en skräddare vid namn Johan Erichsson. Det var denne man som så småningom skulle bli far till Lisa. Han var född i Östra Thorsås socken 1754 på Torsjö säteri. Hans far, som troligen var dräng på säteriet, hette Erich Jonsson och hans mor hette Elin Simonsdotter.

När Johan kom till Ör bosatte han sig i Övre Hylte och skrevs i husförhöret in som sockneskräddare. 1785 föddes en pojke vid namn Johannes i Tubbatorp. Moder var pigan Catharina Jaensdotter och fader sockneskräddare Johan Erichsson. I husförhörslängden 1785-1792 antecknades att en pojke, Johan född 1785, boende i Tubbatorps Backstuga var död. Detta var troligen skräddare Erichssons oäkta son. Om modern Catharina finns antecknat att hon senare flyttade till Svenans i Moheda socken.

Redan året därpå gifte Johan sig emellertid med en annan kvinna, Kerstin Månsdotter från Åkersände. Kerstin härstammade från Åkersände på faderns sida. Hennes föräldrar var Sara Larsdotter och Måns Persson. Johan och Kerstin bosatte sig i Jonsboda och där föddes två söner, Johannes 1789 och Simon 1790. Så småningom flyttade familjen till Skräddaretorpet under Amundsgård och där föddes två döttrar, Lisa den 12:e februari 1797 och Stina 1801. När barnens farmor Elin Simonsdotter blivit änka flyttade också hon till Skräddaretorpet i Ör där hon dog 1804.

Lisas bror Johannes försvann från Örs socken mellan 1810-1820 och det är för närvarande okänt vad som hänt honom. Ovanligt nog skrevs han in i födelseboken som Johannes Erichsson. Det vanliga var annars att barnets efternamn bildades av faderns förnamn plus son eller dotter. Ingenstans i kyrkböckerna för Kronobergs län lämnade han några spår, han blev inte vigd, han blev inte far till något barn och han bokfördes inte som död. Detta tyder på att han lämnade länet.

Lisas bror Simon gifte sig med Kajsa Johansdotter på Ör Svartagård och där föddes barnen Johannes 1813, Stina 1814, Anna Catharina 1816, Carl Magnus 1819, Johan 1822, Maria 1824 och Anders 1831. Simon var bonde men också föreståndare för Salpeterbolaget. Simon och Kajsa flyttade så småningom till Klockaregården i Ör där de slutade sina dagar.

Lisas syster Stina gifte sig med Johannes Gummesson som var född i Bräkentorp i Kvenneberga socken. Paret bodde först på Skräddaretorpet hos Stinas föräldrar sedan en kort tid i Kvenneberga för att så småningom hamna i Slätthögs socken. Där bodde de på flera platser, Boarydstorp, Bästerna Uppbördsgård och slutligen i Broaskog. I äktenskapet föddes barnen Gustaf 1820, Johan 1822, Anders 1824, Anna Cajsa 1827, Carl 1829, Petter Magnus 1834 och Nils Daniel 1842.

Lisa själv fick ett betydligt mer dramatiskt liv än sina syskon, dock med reservation för äldste brodern Johannes okända historia. Lisa gifte sig första gången med soldaten Jonas Sunesson Säll nummer 91 som bodde på Knapatorps soldat torp i Ör. Jonas föddes 1785 på Södratorp under Skälsnäs i Tjureda socken. Hans föräldrar var Ingrid Månsdotter och Sune Olsson. Hans far Sune drunknade i Helgasjön 1787. Modern Ingrid flyttade 1795 till Lerikemåla backstuga med sönerna Jonas och hans ettårige halvbror Måns. Där bodde den lilla familjen kvar under barnens uppväxt. Jonas flyttade 1804 till Örs socken och blev soldaten Jonas Säll. 

Efter giftermålet med Jonas födde Lisa 1816 sonen Jonas, men då var hon redan änka. Hennes man, soldaten Säll, dog under arbete med Göta kanal, endast 30 år gammal (Göta kanal anlades 1810-1832). I Göta Kanalbolagets arkiv finns en  månadsrapport för juni månad 1816. Där  skrev befälhavare Reuterskiöld att en man ( inget namn anges på den döde ) från Kronobergs Regemente avgick med döden den 24 juni,vilket var Midsommardagen. I generalmönsterrullan för Kronobergs Regemente 1817 antecknades att Jonas Sunesson Säll avled den 24 juni 1816. Uppgifterna är knapphändiga, varför dog Jonas och var begravdes han? Det återstår bara att leta i dödböckerna för de socknar som ligger i anslutning till Göta kanal. Och mycket riktigt hittas han inskriven som död och begravd i Fredbergs församling i Västergötland. Hans begravning skedde tre dagar efter hans död. Han tituleras i dödboken som soldat och jägare vid Kungliga Kronobergs Regemente och han dog av en oangiven sjukdom.

                                                     Fredbergs kyrka



Samma år som Lisa blev änka flyttade soldaten och musikanten Christoffer Fredrik Bark till Knapatorpet i Ör. Han var född i Wismar i Tyskland den 8:e oktober 1798. Staden Wismar var från Westfaliska freden 1648 fram till 1802 en svensk besittning i Tyskland. Med stor sannolikhet tillhörde hans föräldrar Sankt Georgs församling i Wismar. Fadern var om föregående uppgift stämmer arbetsmannen Johan Christopher Häfke och modern var Anna Dorothea Tengeln. Dessa uppgifter har framtagits med hjälp av mormonernas stora bibliotek i Salt Lake City i Utah i USA. Från Tyskland har det däremot visat sig svårt, för att inte säga omöjligt, att få fram några uppgifter. Föräldrarnas namn tyder inte på att de har någon svensk anknytning. Trots detta verkar deras son ha flyttat från Wismar direkt till Örs socken och Knapatorpet. Han var då 18 år gammal. Han var knuten till Kronobergs regemente som musiker och när Jonas Säll dog blev Knapatorpet ledigt och Bark fick flytta in.

Lisa och musikanten Bark bodde alltså båda på Knapatorps soldattorp. I oktober 1817 var det dags för bröllop mellan änkan Lisa Johansdotter och clarinettisten Gustaf Bark. Detta är första gången namnet Gustaf dyker upp. Varför han väljer att kalla sig detta finns det ingen förklaring till. Deras dotter Johanna föddes i december 1818 och i kyrkboken heter fadern Gustaf Bark. Därefter nämns aldrig mera namnet Gustaf utan han återgår till att heta Christopher Fredrik livet ut. Följande år 1819 drabbades Lisa hårt, i januari dog sonen Jonas från första äktenskapet i bröstfeber och i december samma år dog dottern Johanna i en olyckshändelse.

                                                             
                                                      Knapatorps soldattorp 

Lisa och Christopher Fredrik var nu barnlösa. De bodde kvar i Ör ytterligare något år men omkring1820 flyttade de till Kristianstad. Bark började då tjänstgöra som musiker på Kristianstad Garnison som oboist eller hautboist. I Kristianstad fick paret två söner, Carl Gustaf född 1823 och Anders Fredrik född 1826.

Makens tjänstgöring verkar vara något problematisk. 1821 återfinns han i kapten Ahlgrens kompani som musikanten under nummer 60. Två år senare är hans tjänst vakant och Bark själv är inte inskriven vid något kompani i Kristianstad. Året 1825 dyker han upp som hautboist i majoren och riddaren Breitholts kompani i Kristianstad. Följande år återfinns han på samma ställe. Därefter är han försvunnen.

Antagligen är paret Bark väletablerat och respekterat de första åren i Kristianstad. Detta märktes till exempel när första sonen döptes. Carl Gustaf bars fram till dopet av kapten Andersin och dopvittnen var Barks chef kapten Ahlgren, häradshövding Svedenborg, Hessle Hertzman, Schmidt och Falk, fabrikör Fogelklou och direktör Angresius.

När andre sonen Anders Fredrik döptes var det betydligt mer spartanskt. Det fanns bara två dopvittnen nämligen sergeanten Lundberg och qvartermästare Meisner. Något hade hänt och Bark var på väg bort från sin familj.

För Lisa var det naturligtvis en katastrof när maken försvann. Ensam med två små pojkar bestämde sig Lisa för att flytta tillbaka till Ör, vilket hon gjorde 1829. När Lisa kom tillbaka till Ör hade fadern dött men modern bodde kvar på Skräddaretorpet och där flyttade Lisa och sönerna in.

Det gick några år och inget spordes från maken.

Lisa träffade en ny man och 1836 födde hon sonen Johan Magnus. I kyrkboken skrevs han in som oäkta. Ingen far angavs. Det var dock med säkerhet Johannes Gabrielsson Sandberg som var far till pojken. Dels var Johannes syster Britta Gabrielsdotter fadder när Johan Magnus döptes, dels gifte sig Lisa 1837 med Gabrielsson. För att kunna göra detta måste dock Lisa först lösas från äktenskapet med den försvunne Bark. Lisa visste nämligen inte att Bark redan var död. Han hade från Kristianstad begett sig till Uddevalla. 1828 skrevs han in som inflyttad i Uddevalla och där hyrde han in sig hos smeden Liljenberg. Samma år fanns han med vid Bohus Regementes mönstring på Backamo, strax utanför Uddevalla. Han placerades vid Tanums kompani som andre trumslagare och där fanns han kvar till 1833 då han förflyttades till staben som fältmusikant.

Sommaren 1834 var ovanligt varm och sista dagarna i juli inträffade det första dödsfallet i kolera i Göteborg. Sjukdomen spreds snabbt och redan den tredje augusti inträffade det första dödsfallet i Uddevalla. Sjukdomens förlopp var hastigt, ofta dog man inom samma dygn som man insjuknat. Christopher Fredrik Bark blev kolerans offer den 25:e augusti, 36 år gammal. Samma dag dog nitton personer bara i Uddevalla i epidemin och under augusti månad avled cirka 250 personer i staden samtliga av kolera. Det är ett ödets ironi att i Kristianstad län bokfördes 5 dödsfall i kolera 1834 och i Göteborgs och Bohus län 4600.

Om allt detta visste Lisa ingenting. Hon måste ha funderat över var maken fanns och varför han inte frågade efter sina två små söner. Samtidigt måste hon ha fört en ojämn kamp mot fattigdom och förtal. Övergiven av maken utan möjlighet till försörjning och med tre barn att ta hand om, varav ett oäkta, var hennes situation föga avundsvärd.  Med facit i hand kan man säga att det rykte som funnits bland Lisas ättlingar om en spelman, äventyrare och slarver till anfader i stort sett visade sig vara sant.

Det är förståeligt att Lisa kände ett starkt behov av att ordna upp sitt liv och som ett led i detta skrev hon till Växjö stift och ansökte om skilsmässa från den förrymde Christopher Fredrik Bark. Den 4:e oktober 1837 fick hon ett så kallet skiljebrev undertecknat av biskop Esaias Tegnér. Påföljande söndag, den 8:e oktober 1837, lästes brevet upp i Örs kyrka. I brevet kallades Bark för den förrymde trumpetaren. Tre veckor senare lyste det för Lisa Johansdotter och Johannes Gabrielsson i Örs kyrka.

Nyårsafton samma år gifte sig Lisa för tredje gången nu med sjöartilleristen Johannes . Hon var 40 år och han var 26 år.

Johannes Gabrielssons föräldrar var Gabriel Andersson och Kerstin Jonasdotter bosatta i Håkanstorp och senare i vaktstugan under Ör Postgård. Johannes flyttade i tjugoårsåldern till Carlskrona där han tjänstgjorde som sjöartillerist. I husförhöret antecknades att han tjänat troget och väl under 5 ¾ år. I samband med giftermålet med Lisa slutade han sin tjänst i Carlskrona och flyttade hem till Ör. Det finns en senare anteckning om att han idkade guldsmedsyrket. Paret bosatte sig på Carlsfälle under Klockaregården i Ör. De fick inga fler barn. Lisa dog på Carlsfälle den 23:e maj 1852 av en febersjukdom. Hon blev 55 år 3 månader och 11 dagar. Bouppteckning se ( Allbo Häradsrätt FIII:28 ( 1849-1852 ) sidan 2453. Hon efterlämnade make och tre söner. Maken flyttade efter några år till Ryd Södregård Moheda där han gifte om sig med en 20 år yngre kvinna, Anna Månsdotter. De sista tjugo åren av sitt liv bodde Johannes Gabrielsson i Kvenneberga socken. Han dog i Elofstorp 1885. Lisas tre söner nådde alla vuxen ålder och bildade familjer. Carl Gustav dog någon gång mellan 1900 och 1918 på Rydfällan under Ör Amundsgård, Anders Fredrik dog 1904 i Sörskog Tjureda socken och Johan Magnus dog 1919 på Ör Naglagård.

I Värendsbygder 1959 finns en artikel som heter Småstugebebyggelse i Ör. Skräddaretorpet, Lisas födelseplats, nämns inte i denna artikel. Inte heller Amundshult, som Skräddaretorpet senare kallades, finns upptaget. Däremot omnämns Knapatorp soldattorp, där Lisa bodde som gift några år av sitt liv. Det finns också en bild på detta soldattorp där det ligger på sin ursprungliga plats. Numera har detta torp flyttats och fungerar som hembygdsgård för Ör-Ormesberga. Huset på Carlsfälle, där Lisa dog, revs omkring 1930 enligt artikeln från 1959. 

Denna artikel är tidigare publicerad i Värendsbygder 2010  men ändrad 2013 på grund av nya uppgifter.

Joseph Apell i Föreberg

   Backstugan Höganäs. På trappan står Joseph i så kallad storväst. Den yngre av

de två männen längst till höger är handelsmannen Göran Nilsson i Föreberg.

               Joseph, den dövstumme mannen i Föreberg

På soldattorp nummer 126 i Föreberg i Slätthögs socken bodde soldaten Christoffer Apell mellan åren1822-1855. Christoffer var son till soldaten Per Samuelsson Apell och hans hustru Stina Jonsdotter boende på Bergs (även kallat Mulabergs) soldattorp nummer 119 i Slätthögs socken. Christoffer föddes 1802. Han gifte sig med Helena Jonasdotter från Sågkvarnen 1823. Helena var dotter till Jonas Bertilsson och Stina Christoffersdotter. Helena och Christoffer fick barnen Johannes 1825, Britta Stina 1828 och Kajsa Lisa 1830. I december 1830 dog modern Helena bara 32 år gammal.

Christoffer blev ensam med tre mycket små barn och begav sig snart på friarfärd. I Fryele socken i Jönköpings län träffade han sin andra hustru. Hon hette Anna Catharina, var 23 år gammal och arbetade som piga på en gård i Försebo. Hennes familj hade 1815 flyttat från Värnamo socken till Fryele socken. Fadern var Johan Nilsson och modern var Martha Svensdotter. När Anna Cathrina var 15 år började hon arbeta som piga bland annat på Earyds Säteri och Försebo gård. Christoffer och Anna Cathrina vigdes av kyrkoherde Magnus Bengtsson den 4:e november 1831 i hennes dåvarande hemsocken Fryele.

Året därpå föddes sonen Sven Peter och 1834 sonen Carl Johan. Dottern Martha Catharina föddes 1837, dottern Sara Lisa 1839 och dottern Helena 1842. Tre år senare föddes sonen Erik och slutligen 1848 tvillingarna Maria och Joseph. Christoffer hade nu blivit far till elva barn, han skulle snart fylla 50 år och bara några år senare skulle han sluta sin tjänstgöring som soldat för Förebergs rote.

De tre barnen från första äktenskapet var vid det här laget utflyttade från hemmet. Johannes flyttade 1843 (död i Lekaryds socken 1893), Britta Stina flyttade 1848 (död i Örs socken 1908) och Caisa Lisa flyttade 1844 (död i Moheda socken 1896).

Av Josephs helsyskon dog en syster som barn, det var lilla Martha Catharina som dog 1843, endast sex år gammal. Brodern Sven Petter blev dräng på Tagel 1850 och 1854 gifte han sig med en 23 år äldre kvinna, änkan Britta Lena Persdotter. Paret bodde en kort tid på Svarfvarehultet eller Planen som ligger strax ovanför Bygget i Föreberg. Där föddes deras enda barn Carl Gustaf 1855. Han dog samma år, knappt 3 månader gammal. Sven Petter och hans hustru flyttade sedan runt under några år för att 1870 utvandra till Nordamerika.

Brodern Carl Johan arbetade en tid på manufakturverket i Föreberg. Han gifte sig med smeddottern Ingrid Maria Holm. Paret fick minst åtta barn och flyttade runt en del för att så småningom hamna i Bästerna på torpet Oxhagen. År 1884 gav familjen upp kampen mot fattigdomen och flyttade med sina fem yngsta barn till Nordamerika.

Detsamma hade systern Sara-Lisa gjort tidigare. Hon hade gift sig med en man från Gyslätt och därefter flyttat med sin make till Bergs socken. År 1873 flyttade denna familj till Nordamerika.

1856 efterträddes Christoffer Apell av soldaten Jonas Rydell och då måste Christoffer med sin familj flytta från soldattorpet. Familjen flyttade till backstugan Förås också kallad Applas strax norr om soldattorpet. De barn som var kvar hemma var Helena, Erik, Joseph och Maria.

När familjen flyttade till Förås var Joseph åtta år gammal. Inte förrän i husförhöret 1861-1865, då han var ungefär 15 år gammal, uppmärksammades hans handikapp för då antecknade prästen att han var döv och talade illa. Prästen antecknade också att Joseph bevistat förhör varje år de sista fem åren, att han läste innantill, kunde Luthers katekes och förklaringen samt att han förstod. 1865 blev han admitterad d v s att han släpptes fram till nattvarden. Det är svårt att förstå hur han kunde tillägna sig alla dessa kunskaper utan att höra. Den enda förklaringen är att Joseph inte var helt döv, men hade en grav hörselnedsättning som gjorde att hans tal blev otydligt. Traskade han iväg till skolan i Strömhult sju veckor om året för att få undervisning av socknens ende lärare J P Bergman?  Eftersom prästen antecknade i husförhöret att Josephs far var utfattig så fick Joseph och hans syskon antagligen ett gratis mål mat samt kläder och böcker. Efter skolgången fick Joseph säkerligen gå bort och arbeta som dagsverkare hos bönderna i Föreberg. 1867 dog hans far Christopher.

Samma är flyttade Josephs tvillingsyster Maria. Hon bildade familj och bosatte sig i Gårdsby socken där hon dog 1943 över 95 år gammal. Brodern Erik flyttade 1870 till Hjelmsryds socken. I husförhöret antecknade prästen att Erik var förbjuden att ingå äktenskap så länge han inte gjort upp med pigan Anna Caisa Johansdotter i Sörskog i Bergs socken. Erik ordnade tydligen upp saken för han bildade familj och blev så småningom mjölnare i Hamburgs kvarn Lammhult. Han dog i Aneboda socken 1927.

Joseph bodde kvar hemma på Förås till 1872 då han begav sig till Norrköping för att arbeta med östra stambanan som skulle gå mellan Katrineholm och Nässjö. Han arbetade några sommarmånader på stambanan under åren 1872, 1873 och 1874. Under vinterhalvåren kom han tillbaka och bodde då på Förås. Där bodde nu bara modern Anna Katharina och systern Helena med sina tre oäkta barn.

Josephs mor dog 1877 på Förås och två år senare det ena av systern Helenas barn. Ytterligare två år senare flyttade Helena till Sandseryd i Jönköpings län där hon gifte sig. I maj 1883 födde Helena en dotter och bara någon månad senare tog hennes man sitt eget liv. Helena gifte om sig inom några år och fick ytterligare ett barn. Hon dog i Sandseryd socken dagen innan hon skulle fylla 79 år.

Nu var Joseph ensam på Förås men inte så länge. Den sista maj 1884 emigrerade han till USA i sällskap med brodern Carl Johan och hans familj.  Därmed var backstugan Förås saga all. Ingen bodde någonsin mer där och idag finns bara en stengrund kvar. Hur gick det då för Joseph i USA. Kanske trivdes han inte så bra, trots att han hade tre av sina syskon där, för i november 1886 var han tillbaka i Föreberg. Han flyttade nu in i backstugan Höganäs som ligger på vägen upp till Planen och Förebergsskogen.

Joseph var ännu inte ens 40 år gammal när han kom tillbaka till Föreberg, han var utfattig, han hade sin dåliga hörsel och han bodde i en backstuga som han inte ägde. Han gjorde dagsverken hos bönderna runt om, hjälpte till med skörden, hjälpte till med skogsarbete och annat som efterfrågades. Allt för att försörja sig. Detta pågick länge tills han blev svag och orkeslös och så småningom drabbades av slaganfall. Från 1822 fick han fattigvård med 80 kronor per år och dessutom 2 famnar ved som betalades av fattigvårdsstyrelsen. När han blev sängliggande i maj 1927 togs han om hand av Kristina Svensdotter i Bygget. Backstugan Höganäs och marken den stod på ägdes av Kristina och hennes make Elof Johansson.

När Kristina åtog sig att vårda Joseph under den tid han hade kvar att leva medförde det naturligtvis mycket extra arbete för henne. Han skulle hållas ren och matas. Han låg i en kammare med en öppen spis som det skulle eldas i. Det fanns inga hjälpmedel, allt måste göras för hand. Vattnet hämtades i en brunn på gården. Tvätten kokades i en gryta i brygghuset. Maten lagades på en järnspis som eldades med ved. Hon hade tre barn och make åt vilka det också skulle lagas mat och tvättas. Hon bakade och vävde. Hon hade ansvar för mjölkning av korna morgon och kväll. Hon arbetade med höslåtter och bärgning av säd. Det lär vara så att när hennes andra dotter föddes på förmiddagen den 13:e augusti så ägnade Kristina eftermiddagen åt att ta upp säd. Detta innebar att hon gick efter mejaren och band ihop säden till nekar eller kärvar. Det var inget speciellt med detta, sådan var vardagen för kvinnorna på landsbygden vid denna tid.

Den 18:e maj 1928, samma dag som Kristina fyllde 47 år, dog Joseph i sviterna av slaganfallet. Två dagar senare skulle Joseph ha fyllt 80 år. Han begravdes på Slätthögs kyrkogård. Efter hans död betalade fattigvården ut 365 kronor till Kristina för vården av Joseph, vilket motsvarade 1 krona per dag.

I min ägo har jag Josephs konfirmationsbibel. Kristina i Bygget var nämligen min mormor och när Joseph dog fanns det ingen som efterfrågade hans bibel. Mormor behöll den och gav den långt senare till mig. Josephs bibel är utgiven på Evangeliska Fosterlandsstiftelsens förlag i Stockholm och trycktes 1865. Den är inbunden i guttaperkaband och kostade 1 riksdaler riksmynt alltså 100 öre.

På försättsbladet har prästen skrivit ”Joseph Apel under Föreberg Johannis 1 epistel 3 cap.
Detta kapitel innehåller 24 verser och sista versen lyder:

”Och den der håller hans bud, han blifwer i honom, och han i honom; och deraf weta wi, att han blifwer i oss, af Anden, som han oss gifwit hafwer”.

Artikeln tidigare publicerad i Slätthögs Jultidning 2010

Carl Pärsson i Mosshult

Carl Pärsson i Mosshult i Slätthögs socken.

Carl flyttade 1784 till Mosshult i samband med sitt giftermål med änkan Catharina Gudmundsdotter. Han kom från Wret i Mistelås socken. På gården i Mosshult fanns då också Catharinas åttaårige son Amund från hennes första äktenskap. Carl och Catharina fick inte leva länge tillsammans. På nyårsdagen 1786 födde Catharina deras första barn, Maja. Bara några veckor senare dog Catharina och Carl stod ensam med pojken Amund och spädbarnet Maja.

Året därpå på hösten 1887 gifte han om sig med den tjugoåriga Anna Görandotter från Sjuhult i Hjortsberga socken. Anna fick nu ta hand Amund och Maja och så småningom föddes det tre pojkar till på gården Peter, Jonas, och Anders.

Catharinas son Amund köptes 1794 ut från gården och flyttade till Mistelås där han gifte sig och bildade familj (se separat inlägg om Catharina Gudmundsdotter). Catharinas och Carls gemensamma dotter Maja (se separat inlägg om Catharina Gudmundsdotter) gifte sig med Sven Danielsson och flyttade till Hakatorp. Kvar på gården fanns Anna och Carl och deras tre söner. Endast äldste sonen Peter hann gifte sig innan fadern gick bort. Carl Pärsson dog 1814. Han blev 57 år gammal. Han efterlämnade änkan Anna Göransdotter, en dotter från första äktenskapet och tre söner från andra äktenskapet.

Med hjälp av hans bouppteckning ( Allbo Häradsrätt FIII:13 ( 1815-1816 ) sidan 635 ) går det att få en viss kunskap om hur de levde på gården. I stugan fanns det en nio alnar lång takduk uppspänd. Denna duk fästes upp i taket ovanför matbordet för att förhindra att skräp ramlade ner i maten. I skänken fanns ett tennstop, tre tennfat, sex tenntallrikar och sex porslinstallrikar. I storstugan fanns också fyra ljusstakar i mässing utplacerade och på hedersplats fanns det två silverbägare på sex respektive fem och ett kvarts lod silver. I köket fanns det fyra kopparkittlar i olika storlekar. Här fanns också 24 trätallrikar och 48 matskedar av trä.

Carl Pärsson var en välklädd man. Han hade inte mindre än en ljusblå kapprock, tre ljusblå långrockar, två skjortor i lärft, fyra skjortor i blaggarn, byxor i ljusblå och i grå vadmal, tre par byxor i bockskinn, hatt och handskar, en näsduk, två par stövlar och två par skor. Snusade gjorde han och dosan var av mässing. Drack starkt gjorde han och brännvinsredan var av koppar.

På gården fanns en rödbrun häst, en grå gällad stut, sex kor, får och två baggar, två bockar och en get och fyra bikupor med bi uti. Carl körde antingen enbets eller tvåbetsvagn när han skulle uträtta ärenden till exempel hämta vadmal som lämnats in i Växjö för färgning.

Efter att Carl avlidit var det sonen Peter som ordnade med begravningen. I bouppteckningen skulle Peter ha 34 riksdaler för begravningskostnader. Kanske ingick kostnader för gravstenen som än i dag står kvar på Slätthögs kyrkogård och nu är klassad som kulturhistorisk gravvård.


 

HÄR WILAR KARL PÄRSON I MÅSHULT FÖD D 8 NOVEMBER ÅR 1757

Carls äldste son Peter gifte sig 1812 med Maja Jonasdotter från Mästerhult. De övertog gården i Mosshult och fick barnen Carl (dog 3 månader gammal), Stina Caisa (dog 1 år gammal), Carl Johan, Anna Lisa, Jonas, Lena (dog 1 år gammal), Lena Caisa, Maria och tvillingarna Martha och Stina (dog 9 dagar respektive 14 dagar gamla).

Peter Carlsson levde hela sitt liv i Mosshult. Han dog 1851 och var då 62 år gammal. Hans hustru Maja dog 1874. Hon blev 78 år gammal och hade efter makens död bott på undantag hos sonen Jonas som hade övertagit gården. Jonas Petersson dog 1913 i en ålder av 89 år.

Carls andre son Jonas gifte sig 1816 med Ingrid Svensdotter från Alvesta Lyckegård. Paret bodde kvar i Mosshult några år men flyttade 1828 till Krusafällan i Kvenneberga socken. Med sig hade de sina fyra söner Carl, Petter, Anders och Johannes alla födda i Mosshult. Ytterligare en son föddes i Kvenneberga socken 1830. Han döptes efter fadern till Jonas.

Jonas Carlsson dog på Krusafällan 1876 i en ålder av 82 år. Hans hustru Ingrid hade dött 1875.

Carls yngste son Anders gifte sig 1823 med den 17 år gamla Britta Lisa Johannesdotter från Kulla i Slätthögs socken. Paret bosatte sig på Bästerna Uppbördsgård och där föddes fem barn Carl Petter, Anna Maria, Johannes, Anders Johan och Stina Caisa. Hela familjen flyttade 1834 till Draxhult Cavalleriboställe i Kvenneberga socken. Där utökades familjen med sju barn Sara Lisa, Gustaf, Christina, Ingrid Catrina (dog 2,5 år gammal), Jonas, Ingrid Catrina och Helena. På Draxhult bodde familjen kvar till 1850 då Anders och Britta Lisa flyttade tillbaka till Slätthögs socken till byn Lusseboda med de sex yngsta barnen. Efter tolv år i Lusseboda var det dags för en ny flytt, denna gång till Horn Torsgård i Hamneda socken. När Anders flyttade till Horn Torsgård var han sjuklig men uppnådde ändå en hög ålder. Han dog i januari 1880 och var då 83 år gammal. Britta Lisa levde ännu några år. Hon dog 1885 i mars. Hon var då 80 år gammal. Att Anders och Britta Lisa flyttade till Hamneda på äldre dagar berodde säkerligen på att flera av deras barn bodde på Horn Torsgård. Deras son Anders Johan arrenderade Horn Torsgårds Furirboställe.  

Anders och Britta Lisas äldste son Carl Petter Andersson som föddes 1824 i Bästerna Uppbördsgård stannade kvar i Draxhult när den övriga familjen flyttade därifrån.  Han gifte sig 1849 med Cathrina Petersdotter från Vret i Hjortsberga socken. Under något år bodde paret i Draxhult och dottern Anna Sara föddes där. 1853 flyttade familjen till Agnaryd Capellansgård i Mistelås socken. I Agnaryd föddes tre söner men bara en månad efter sista sonens födelse 1860 dog Cathrina strax före jul, 37 år gammal. Den lille sonen Johan August levde nio dagar in på det nya året 1861.

Detta år gifte kyrkvärden Carl Petter om sig med Maria Andersdotter från Mistelås. Med henne fick han tolv barn, elva pojkar och en flicka, alla födda i Agnaryd. Vid sista barnets födelse 1887 dog Maria, 47 år gammal. Den lille sonen August Fabian dog en månad senare. Bara två år därefter dog fadern Carl Petter av lungkatarr. Han var far till sexton barn varav flera var minderåriga vid hans död. En son Johannes från första äktenskapet tog hand om sina halvsyskon, de treåriga tvillingarna Johan Emil och Jenny Kristina samt de något äldre pojkarna Frans Göran och Axel Fritiof. Själv var han nästan 30 år äldre än de små halvsyskonen. Johannes hade utvandrat till USA 1885 där han gift sig och fått en son. Men bara tio dagar före faderns död återvände han till Sverige och Agnaryd med sin familj för att överta gården efter fadern och ansvaret för de föräldralösa syskonen.

Av Carl Petters 16 barn dog sju stycken i tidig ålder, fem stycken utvandrade till USA och kvar i Agnaryd bodde nämndemannen Anders Daniel Karlsson död 1934 i Lunnagård 80 år gammal, kyrkvärden Johannes Karlsson död 1938 i Capellansgård 81 år gammal och Johan Emil död 1972 i Lunnagård 88 år gammal.   

Carl Petters förstfödda, dottern Anna Sara, gifte sig 1875 med Anders Johannisson från Kexås i Mistelås socken. Äktenskapet varade i över 70 år och det föddes sju barn, fem flickor och två pojkar, på gården i Kexås. Två av barnen dog som mycket små men i gengäld blev de kvarvarande fyra döttrarna mycket gamla, 90,101,86 respektive 91 år.

Anders Johannisson dog 1946 i augusti 96 år gammal.  Anna Sara orkade bara leva någon månad efter makens död. Hon dog i oktober 95 år gammal.

Deras äldsta dotter döptes till Hilda Elise. Hon föddes 1878 och gifte sig i maj 1899 med Karl Kristian Andersson från Klasentorp i Slätthögs socken. Paret bodde i Moheboda och senare i Littelhult i Slätthögs socken. I äktenskapet föddes sjutton barn, varav fjorton nådde vuxen ålder.

Hilda och Carl med barnen Gustav, Gunnar, Hildur, Arvid, Martin, Stina, Nina, Margit och John i bakre raden och Siri och Edit på var sin sida om föräldrarna.


 Hilda Elise dog i Littelhult 1968 och hade då varit änka i 10 år. Som en röd tråd genom Carl Pärssons släktkrönika går att anmärkningsvärt många uppnådde mycket hög ålder samt att flera familjer var mycket barnrika.

Maja Amundsdotter och hennes ättlingar

Maja Amundsdotter

Lisa och Maja var Amund Carlssons enda överlevande barn. Båda föddes i Kexås Norregård 1800 respektive 1806 och var barnbarnsbarn till Gume Amundsson i Tolestorp. Dottern Lisa och hennes efterkommande har jag tidigare skrivit om så nu handlar det om Maja.

Maja gifte sig 1823 med den 20 år äldre Abraham Danielsson från Lätthult i Slätthögs socken. Själv var hon endast 16 år fyllda när hon ingick äktenskap. Sjutton år gammal fick hon sitt första barn, dottern Caisa. Ytterligare fyra barn föddes i familjen, Stina, Daniel, Maria och Lisa (dog 4 månader gammal). Samtliga barn föddes i Lätthult och där levde Maja och Abraham livet ut. Maja dog 1874. Hon hade då varit änka i fyra år. Hon blev 67,5 år gammal.

Caisa Abrahamsdotter gifte sig 1846 med Daniel Gabrielsson från Kängshult i Slätthögs socken. De fick barnen Kristina, Gustaf, Anders Johan, Ida Maria och Eva Catrina, alla födda i Kängshult. När de lämnat över gården till äldsta dottern flyttade Caisa och Daniel till det närbelägna Källevik. Caisa blev änka 1898. Själv dog hon 1909. Hon var då 86 år gammal.

Caisa Abrahamsdotters barn och barnbarn

Kristina gifte sig 1868 med Anders Johan Jonasson från Yahagen i Kvenneberga socken. I Yahagen föddes barnen Karl Edvard, Johanna, Johan Magnus (dog som barn), Johan Magni och Gustaf. I slutet av 1870-talet övertog Kristina och Anders Johan gården i Kängshult. Där föddes dottern Hilda och sonen Viktor. Kristina blev änka 1907. Hon dog 1936 i Kängshult nästan 90 år gammal.

Gustaf gifte sig 1890 med Johanna Isaksdotter från Voxtorp. Gustaf var handlare och familjen bosatte sig på Källevik i Slätthögs socken. Där föddes barnen Enock Herman, Karl Edvard Natanael och Johan Dan. År 1902 flyttade familjen till Bäckarslöv i Slätthögs socken. Här bodde Gustaf och Johanna kvar livet ut. Johanna dog 1931. Gustaf dog 1933. Han var då 85 år gammal.

Anders Johan utvandrade till USA 1882. Han var då 26 år gammal.

Ida Maria utvandrade till USA 1882. Hon var då 23 år gammal.

Eva Catrina gifte sig 1886 med smeden Johan August Sandberg från Hylte i Gällaryds socken. Paret fick först sex döttrar, Ester Sigrid, Anna Elisabet, Rut Evelina, Karin Augusta, Sally Linnea och Ingeborg Kristina. Slutligen föddes två söner nämligen John Arvid Rudolf och Harry Samuel Daniel. Alla barnen föddes i Hylte. Eva Catrina blev änka 1929.

Stina Abrahamsdotter gifte sig 1853 med Nils Johan Svensson från Sjuhult i Mistelås socken. Paret övertog gården i Lätthult efter Stinas föräldrar Maja och Abraham. Stina och Nils Johan fick barnen Johanna, Anders Johan och Elisabet alla födda i Lätthult. Stina blev änka 1894 och själv dog hon i Lätthult 1901. Hon var då 74 år gammal.

Stina Abrahamsdotters barn och barnbarn

Johanna gifte sig 1875 med Johan Peter Jakobsson från Skaftarp i Rydaholms socken. De fick barnen Frans Emil, Carl Edvard, Jenny Elise, Anna Justina och August Wilhelm. Johanna dog i Skaftarp 1925. Hon var då 70 år gammal och hade varit änka sedan 1903.

Anders Johan gifte sig aldrig. Han var hela sitt liv skriven i Lätthult hos sina föräldrar. Den 4:e oktober 1899 dog han hastigt på Moheda marknad och dagen efter hade Smålandsposten en lång artikel om dödsfallet som lydde som följer.

”Moheda marknad igår var jämförelsevis fåtaligt besökt. Handeln med kreatur gick någorlunda och till höga priser. Vädret var ju på förmiddagen dåligt och hade nog hållit många hemma. På marknaden afled hastigt vid 2-tiden arbetaren Anders Johan Nilsson från Lätthult i Slätthögs socken, utan att han veterligen förut varit sjuk. Vid af kronolänsman H. Wieslander med anledning af dödsfallet hållet polisförhör har utrönts, att Nilsson igår och dagen förut varit ganska drucken, att han vid elfatiden igår kommit in i smeden Linnanders smedja-den döde var inneboende hos Linnander-samt kort derefter funnits hängande framstupa öfver en vagn. Samtliga som sett honom i denna ställning hade trott honom vara drucken, men vid närmare undersökning hade han befunnits vara död. Fradga hade synts rinna ur likets mun, men inga tecken till yttre våld syntes å detsamma och hade det vanlig likfärg. I den polisprotokollet till k.bfhde åtföljande rapporten begär emellertid kronolänsman Wieslander förordnande om  rättsmedicinsk undersökning och liköppning för utrönande om dödsorsak.

Inga direkta skäl att misstänka att den döde omkommit genom egen eller andras åtgörande finnes visserligen, men det är bekant, heter det i rapporten, att Nilsson troligen inom loppet af detta år kommit att kallas att vittna i ett tvistemål rörande köp af en fastighet samt att hans vittnesmål komme att blifva för saken afgörande. Denna omständighet kommer otvifvelaktigt att af folket i orten sammanställas med hans död. K. bfhde har med anledning häraf förordnat provinsialläkare H. Petersson att verkställa dylik undersökning”.

Anders Johan dog ogift 41 år gammal.

Elisabet födde 1898 en son, Johan Adolph. De bodde kvar på gården i Lätthult några år efter att Elisabets mor Stina dött. Därefter flyttade Elisabet och hennes son till den närbelägna backstugan Skogen. Elisabet bodde livet ut i denna backstuga. Hon dog ogift 1917 i en ålder av 54 år. Johan Adolph flyttade några år senare till Smedtorpet i Kängshult. Han dog ogift 1922 på sanatoriet Lugnet i Växjö.

Daniel Abrahamsson var järnvägsarbetare. Han dog ogift 1862. Han var då 32,5 år gammal.

Maria Abrahamsdotter gifte sig 1857 med Johan Peter Jonasson från Bästerna Södregård i Slätthögs socken. De fick barnen Emma Christina, Ingrid Caisa och Anders Daniel (dog en månad gammal). Maria dog på Bästerna Södregård 1892. Hon var då knappt 58 år gammal och hade varit änka i två år.

Maria Abrahamsdotters barn och barnbarn

Emma Christina gifte sig med Carl Gustaf Andersson från Kängshult i Slätthögs socken. De bosatta sig först i Horda Smedgård i Rydaholms socken. Där föddes barnen Anders Edvard, Augusta Maria och Johan Wilhelm. Familjen flyttade 1885 till Bästerna Norregård i Slätthögs socken och där föddes barnen Ellen Sofia, Johan Gustaf, Carl Emil, Otto Gunnar, Ernst Gottfrid, Elsa Emilia och Alma Sofia. Emma Christina dog i februari 1939. Hon skulle i november samma år ha fyllt 80 år. Hon hade varit änka i nästan 24 år.

Ingrid Caisa gifte sig 1890 med Anders Johan Johannisson från Lindstad i Rydaholms socken. Paret bosatte sig på Bästerna Södregård. De fick inga barn. Anders Johan dog 1911 och Ingrid Caisa 1918. Hon var då 52 år gammal.

Nu har vi följt Catharina Gudmundsdotters barn Amund och Maja och deras ättlingar. Catharinas andre man Carl Pärsson och hans tre söner Peter, Jonas och Anders står nu på tur.

Lisa Amundsdotter och hennes ättlingar

Lisa Amundsdotter

Lisa och Maja var Amund Carlssons enda överlevande barn. Båda föddes i Kexås Norregård i Mistelås socken 1800 respektive 1806 och var barnbarnsbarn till Gume Amundsson i Tolestorp.

Lisa gifte sig 1818 med Niclas Svensson från Sjuhult i Mistelås socken. Under de därpå följande åtta åren bodde Lisa och Niclas kvar i Kexås och det föddes fyra döttrar i familjen, Stina (död vid sex månaders ålder), Stina Caisa, Maria och Catharina. 1826 flyttade familjen till Osbro i Slätthögs socken. Där utökades familjen med ytterligare tre döttrar, Anna Lisa, Ingrid och Helena. 1839 skulle den förste sonen ha fötts men han var död vid födelsen. Till sist fick i alla fall Lisa en son, Sven född 1841. När Lisa var 65 år gammal flyttade hon och Niclas från Osbro till den närbelägna gården Bygget i Föreberg. Där dog Lisa på sommaren 1871. Maken dog samma år mellan jul och nyår vid ett besök hos dottern Maria i Södra Bäck.

Lisas äldsta dotter Stina Caisa Niklasdotter gifte sig 1839 med Johan Peter Jönsson. De fick sju barn, Lisa Catrina, Amund Daniel, Anna Maria, Sofia Kristina, Sara Helena, Johanna och Sven Gustaf. Familjen bodde i Bästerna och senare i Broaskog i Slätthögs socken. Stina Caisa dog 1904 i Broaskog. Hon var då 84 år gammal och änka.

Stina Caisa Niklasdotters barn och barnbarn

Lisa Catrina gifte sig 1891 med den 13 år yngre gårdfarihandlaren Nils Peter Johannesson. De bodde i Klasentorp Södregård i Slätthögs socken och de fick inga barn. Maken blev dömd till sex månaders fängelse för olaga brännvinsförsäljning år 1900. Lisa Catrina dog i Klasentorp 1920. Hon var då 78 år gammal och änka.

Amund Daniel flyttade till Arendal i Norge. Han arbetade på Frolands Jernbruk.

Anna Maria gifte sig 1874 med mjölnaren Johan Magnus Nilsson på Prästgårdskvarn. De fick fem barn, Nils Henrik, Karl Johan Emil, Amanda Kristina (till USA 1902, 23 år gammal), Oskar Wilhelm (till USA 1904, 20 år gammal) och Anders Uno (död 1902, 14 år gammal). Familjen bodde i ett flertal olika socknar genom åren t.ex. Ör, Moheda, Berg och Kvenneberga.  Karl Johan Emil var först soldat med efternamnet Lantz och senare kvarnarbetare i Östergötland.  Anna Maria blev änka 1916 och fyra år senare flyttade hon till Herrberga socken där hennes äldste son Nils Henrik var kvarnföreståndare vid Pilkvarn i Öjebro. Här dog Anna Maria 1930. Hon var då 81 år gammal.

Sofia Kristina bodde på flera olika platser. Hon gifte sig 1887 med Jöns Fredriksson från Hyby. Hon fick tre döttrar och två söner, Ada Justina född i Slätthög (till USA 1 893,18 år gammal), Ellen Maria född i Jönköping (till USA 1896, 16 år gammal), Johan Gustaf Fredrik född i Malmö (död som barn), Gertrud Johanna Fredrika född i Malmö och Anders Anton född i Malmö (död 19 dagar gammal). Sofia Kristina dog i barnsäng samma dag som Anders Anton föddes den 12:e augusti 1892. Hon var då 40 år gammal. Familjen bodde då i S:t Pauli församling i Malmö.

Sara Helena utvandrade 1883 till USA. Hon var då 28 år gammal.

Johanna bodde också på många olika platser och var gift två gånger. Första gången 1879 med korgmakare Erik August Forslöf från Stockholm med vilken hon fick sonen Erik Christian (död som barn) och dottern Johanna Cathrina (död som barn), båda födda i Moheda socken. 1883 flyttade Johanna och Erik till Värnamo. Där föddes sonen Erik Mauritz ett år senare. Maken dog i lungsot 1887. Andra gången gifte sig Johanna 1896 med kopparslagare Fredrik Julius Bergqvist från Karlskrona med vilken hon fick barnen, Alma Margreta (död som barn) och Axel Fredrik,  båda födda i Värnamo. Johanna Forslöf flyttade med sin andre make 1922 till Hedesunda församling.

Sven Gustaf utvandrade till USA 1882. Han var då 20 år gammal.

Maria Niklasdotter gifte sig 1849 med Olof Gustafsson från Gällaryd. De var bosatta i Osbro i Slätthögs socken och fick mellan 1850 och 1858 sex barn Nils Gustaf, Elisabeth, tvillingarna Kristina och Johan och tvillingarna Gustaf och Johan alla födda i Osbro. Familjen flyttade 1861 till Södra Bäck i Hjortsberga socken. Dock utan Elisabeth och Johan som dött i Osbro. Strax efter att de flyttat till Södra Bäck drunknade den andre tvillingen Johan. Maria dog av lunginflammation i Södra Bäck 1896. Endast sex dagar tidigare hade hennes ogifte son Gustaf som var på besök i Södra Bäck dött av lunginflammation. Det var alltså endast två av hennes sex barn som överlevde henne. Hon var vid sin död 73 år gammal och hade varit änka i 14 år.

Maria Niklasdotters barn och barnbarn

Nils Gustaf gifte sig 1879 med Anna Maria Nilsdotter från Sjuhult i Hjortsberga socken. Paret bosatte sig i Södra Bäck där Nils var kvarnägare. Han kallades vanligen Nisse i Bäck. I äktenskapet föddes fem söner och en dotter, Carl Oskar, Johan Emil (till USA 1902, 20 år gammal), Olof Magnus, Jenny Maria, Gustaf Adolf och Axel Edvin (smed i Hjortsberga). Alla barnen nådde vuxen ålder och alla var, med undantag av Johan Emil, bosatta i närheten av Hjortsberga. Nils Gustaf dog 1925 i Södra Bäck. Han var då 75 år gammal och hade varit änkeman sedan 1907. Han begravdes på Hjortsberga kyrkogård och hans gravsten är kulturhistorisk gravvård.

Kristina flyttade till Ryssby där hon gifte sig 1880 med hemmansägaren Carl Gustaf Jonasson i Ryssby. De fick sju barn, Anny Elisabeth (började 1895 som piga på Petersborg i Bunkeflo socken när hon var 15 år gammal), Johan Amandus (dog som barn), Johan Olof, Per Amandus, Oscar Julius, Axel Edvin och Bror Gustaf. Alla barnen föddes i Ryssby församling utom Axel Edvin som föddes i Burlövs socken. Under några få år bodde familjen på Arlöfgården i Burlöv och Petersborg i Bunkeflo. 1903 flyttade Kristina och Carl Gustaf till Virestad med fem söner. Alla fem sönerna liksom den enda dottern nådde vuxen ålder och inget av barnen utvandrade till USA. Kristina dog 1917 i Bjelleberg i Virestad. Hon var då 62 år gammal.

Catharina Niklasdotter gifte sig 1845 med Anders Christoffersson på Lönstorp under Aneboda Säteri i Aneboda socken. De fick nio barn, Nils Johan (dog ogift, 19 år gammal), Sven Gustaf, Fia Catharina, Johannes, Carl, Anna Christina (till USA 1889, 27 år gammal), Ida Elise (till USA 1887, 20 år gammal) och tvillingarna Wendla Maria (till USA 1889, 18 år gammal) och Martha Lovisa (dog som barn).

Catharina dog på Lönstorp 1908. Hon var då 82 år gammal och änka.

Catharina Niklasdotters barn och barnbarn

Sven Gustaf gifte sig 1873 med Inga Lisa Jonasdotter från Bergs socken. De bosatte sig på Lönstorp och i äktenskapet föddes åtta barn, Carl Johan (till USA 1891, 18 år gammal), Hulda Carin (dog i barnsäng 1912 i Lida i Hjälmseryds socken), Anders Ludvig (till USA 1907, 30 år gammal), Gustaf Fabian (flyttar 1898 till Loshults socken, 19 år gammal, troligen vidare till USA), Emil (soldat kallade sig Ström, troligen i USA), Axel Theodor (dog som barn), Aron Kristian (till USA 1904, 18 år gammal) och Jonas Fredrik (troligen i USA, skrivs i församlingsboken in som obefintlig 1914).

Sven Gustaf blev änkeman 1910 och året därpå flyttade han själv till USA vid 62 års ålder.

Fia Catharina gifte sig 1879 med Anders Johan Zachrisson från Rogberga. De bodde i Åkhult i Moheda socken. Paret fick trebarn, Gustaf Adolph, Carl Ernst Alfrid (dog som barn) och Jenny Amanda alla födda i Åkhult. 1889 flyttade hela familjen till USA. Fia Catharina var då 38 år gammal.

Johannes gifte sig 1877 med Lisa Cathrina Svensdotter från Nydala socken. Paret var bosatta i Bergs socken i Ernatorp och i Hjälmseryds socken i Ekhult och Skärshult. De fick fem barn, Sven August, Axel Robert, Anders Gustaf, Karl Alfred och Anna Kristina. År 1888 tog Johannes hela familjen med sig och flyttade till USA. Han var då 35 år gammal.

Carl gifte sig 1886 med Anna Matilda Johannesdotter från Hjälmseryds socken. De bosatte sig i Elmeberg i Stockaryds socken. Där föddes fem döttrar, Anna Alfrida (till USA 1907, 20 år gammal), Sally Maria (till USA 1907, 18 år gammal), Hanna Katarina (till USA 1912, 21 år gammal), Anna Justina (dog som barn) och Ester Emilia. Carls hustru dog 1924 och samma år gifte sig Ester Emilia med Edvin Josua Johansson. Följande år fick Ester Emilia en son men då var hon redan änka sedan två månader tillbaka. Carl bodde tillsammans med dottern Ester Emilia och barnbarnet kvar i Elmeberg till sin död.

Av alla Catharina Niklasdotters nio barn var det alltså endast Carl som nådde vuxen ålder och levde och dog i Sverige. Alla hennes barnbarn fanns i USA med undantag av Hulda Carin och Ester Emilia.

Anna Lisa Niklasdotter gifte sig 1855 med Johan Petersson från Villarp. Paret flyttade till Aneboda socken till Skärsmo kvarn. De fick nio barn, Sara Christina (dog som barn), Nils Peter, Emma Christina, Carolina (dog som barn), Lina Maria, Carl Gustaf (dog som barn), Sara Matilda, Gustaf (dog som barn) och Amanda. Anna Lisa bodde livet ut på Skärsmo kvarn. Hon dog 1920. Hon var då 91 år gammal och änka.

Anna Lisa Niklasdotters barn och barnbarn

Nils Peter bodde på torpet Busin under Aneboda säteri. Han gifte sig 1879 med Sara Lena Johansdotter från Slätthögs socken. De fick åtta barn, Johan Gustaf, Carl Oskar, Selma Christina (till Danmark 1899, 16 år gammal), Anna Emilia (till Danmark 1911, 27 år gammal), Axel Teodor (troligen till USA), Alma Elise (kvar på Busin till faderns död), Hulda Maria (dog som barn) och Teolinda Maria. 1923 blev Nils Peter änkeman och på våren 1937 dog han på Busin 80 år gammal.

Emma Christina gifte sig 1885 med Karl August Pettersson från Asa. De bosatte sig på Långsholm i Aneboda socken. De fick barnen Johan Peter och Anna Kajsa Cecilia (dog 1909, 19 år gammal). Emma Christina blev änka 1938.

Lina Maria gifte sig 1889 med soldaten och korgmakaren Gustaf Johansson Rosell på Benestad Offagård i Aringsås socken. De fick fem barn, Axel Johan, Anna Linnea (till USA 1907, 17 år gammal), Karl Hjalmar (dog som Barn), Emilia Albertina (till USA 1913, 18 år gammal) och Carl Gustaf Bernhard. Familjen bodde på ett flertal olika platser t.ex. i Hönetorp i Vislanda socken, på Horda Smedgård i Rydaholms socken och på Eskilsgård i Ljungby socken.1916 flyttade Lina Maria med make och yngste sonen Carl Gustaf Bernhard till USA. Hon var då 53 år gammal.

Sara Matilda gifte sig med järnsvarvaren Samuelsson Mård från Torshälla.

Amanda gifte sig med Viktor Andersson från Rogberga.

Ingrid Niklasdotter gifte sig 1857 med Johannes Pettersson från Banke Kvarn i Slätthögs socken. De fick barnen Johan, Carl Peter (dog som barn), Maria och Vendla Kristina. Ingrid blev änka 1864. Två år senare flyttade Ingrid med barnen till backstugan Hörnet i Föreberg i Slätthögs socken. Hon födde 1866 en son Johannes som dog året därpå. 1880 gifte Ingrid om sig med en utfattig änkeman. Han var 16 år äldre än hon. De fick inga barn. Ingrid dog på backstugan Hörnet 1899. Hon var då 67 år gammal. Efter att hennes andre make dött revs huset och byggdes upp igen strax nedanför gården Bygget i Föreberg. Huset fick sedan tjäna som undantagsstuga åt Magdalena i Bygget och senare åt Kristina i Bygget.

Ingrid Niklasdotters barn och barnbarn

Johan tog namnet Hörndahl. Han hade eget bageri i Jönköping, tidvis med ett tiotal pigor och drängar. Han var gift med Ida Charlotta Renström. De fick barnen Tekla Naemi, Ester Ingrid Dagmar, Magda Charlotta, Vanja Eleonora, John Folke Donatus, Hans Helge Hilmer, Annie Huberta Kunigunda och Karl Henry Nicolaus. Johan Hörndahl dog i Jönköping 1911. Han var då 54 år gammal.

Maria gifte sig 1881 med skräddaren och orgeltramparen Kristoffer Svensson från Åboda i Slätthögs socken. De fick barnen Hilma, Johan Algot, Axel Teodor(till USA 1906, 20 år gammal), Gustaf Elof (till USA 1910, 19 år gammal), Klas (till USA 1910, 17 år gammal), Erik Ferdinand och Anna Ingeborg. Familjen bodde i Klasentorp i Slätthögs socken på Norrelund under Bengtsgård. Maria dog på Norrelund 1938. Hon var då 78 år gammal.

Vendla Kristina gifte sig 1885 med Frans Edvard Andreasson från Kristnarp i Bringetofta socken. De fick barnen Anna Josefina och Ernst Elof. 1889 flyttade Frans Edvard till USA. Fyra år senare flyttade Vendla Kristina med barnen till USA.

Helena Niklasdotter gifte sig 1858 med Johannes Andersson från Aneboda socken. De bosatte sig i Ö. Möcklehult i Hjälmseryds socken. De fick barnen Thilda, Christina, Wendla, Johan Niklas, Karl August (till USA 1901, 28 år gammal), Gustaf Adolf (till USA 1901, 24 år gammal) och Axel Henning. Helena blev änka 1889 och själv dog hon 30/9 1902 i Ö. Möcklehult. Hon var då 67 år gammal.

Helena Niklasdotters barn och barnbarn

Thilda som föddes året efter att föräldrarna gift sig och som av någon anledning i samtliga husförhör kallades för Carolina blev med tiden blind och bodde hos brodern Axel Henning i Ö. Möcklehult.

Christina gifte sig 1898 med rättaren på Riddersberg i Rogberga socken. Hon blev änka 1924 och dog själv i Ljungarum 1951. Hon var då 89 år gammal.

Wendla gifte sig 1908 med Frans Ludvig Johannesson från Lida i Hjälmseryds socken. Hon dog 1949 i Slättö i Hjälmseryds socken. Hon var då 84 år gammal.

Johan Niklas gifte sig 1911 med Hulda Karin Svensson från Aneboda. Hustrun dog 10 dagar efter att hon fött deras första barn 1912.

Axel Henning gifte sig 1908 med Augusta Anny Elise Liljenberg från Hessleberg i Slätthögs socken. De var bosatta i Ö. Möcklehult och hos dem bodde Axel Hennigs blinda syster Thilda eller Carolina som hon verkar ha kallats. Axel Henning blev far till barnen Astrid Cecilia Ingeborg, Karl Albert Severin, Olga Adina Mariana, Alva Siri Anette, Ida Rosa Axenia och Henry Evald Lennart. Alla barnen föddes i Ö. Möcklehult i Hjälmseryds socken. Senare flyttade Axel Henning och hans hustru till Arnhult i Slätthögs socken. Axel Henning dog i Arnhult 1961. Han var då 79 år gammal.

Sven Niklasson, Lisas ende son, flyttade 1867 till Ryssby socken. Han var ogift och efter en anteckning om att han bor i Ljunga Mellangård i slutet på sextiotalet är han försvunnen.

Catharina Gudmundsdotter och hennes ättlingar

Catharina Gudmundsdotters och hennes barn och barnbarn.

Gume Amundssons äldsta dotter Catharina föddes 1749 i Tolestorp i Slätthögs socken. Hon gifte sig 1772 med Carl Liungesson från Mosshult. De fick barnen Per, Amund och Lisa, alla födda i Mosshult. Efter 10 års äktenskap dog maken och Catharina gifte om sig med Carl Pärsson från Wret i Mistelås socken. På nyårsdagen 1886 föddes dottern Maja. Endast några veckor senare dog Catharina 36 år gammal. Följande år gifte Carl om sig med Anna Göransdotter från Sjuhult i Hjortsberga socken. I detta äktenskap föddes tre söner. Carl Pärsson dog 1814 och hans gravsten är bevarad på Slätthögs kyrkogård. Den är placerad vid kyrkans östra gavel bredvid hans svärfar Gume Amundssons sten. Båda stenarna är kulturminnesmärkta.

Catharina födde fyra barn Per, Amund, Lisa och Maja. Lisa och Per dog som barn två respektive elva år gamla.

Sonen Amund flyttade 1794 till Kexås i Mistelås socken. Två år senare fick han ut sitt farsarv då han köptes ut från gården i Mosshult av Carl Pärsson och Anna Göransdotter.  Han fick 408 riksdaler silvermynt för sin del. Året därpå gifte han sig med Caisa Niclasdotter från Kexås. De fick barnen Catharina, Lisa, Carl och Maja alla födda på Kexås Norregård. Lille Carl dog endast 3 dagar gammal och dottern Catharina dog ogift 19 år gammal. Lisa och Maja nådde vuxen ålder och båda bildade familj. Lisa gifte sig med Niklas Svensson från Sjuhult i Mistelås socken. Paret bodde först i Kexås och senare i Osbro i Slätthögs socken. De fick sju döttrar och en son. Maja gifte sig med den 20 år äldre Abraham Danielsson från Lätthult i Slätthögs socken. De fick fyra döttrar och en son.

Amunds hustru Caisa dog 1808 men redan året därpå gifte Amund om sig med en 22 år äldre kvinna Margareta Jonasdotter från Gammalstorp. I detta andra äktenskap föddes inga barn. Amund dog i Kexås Norregård 1818 endast 41 år gammal.
Se separat avsnitt om Lisa Amundsdotter och Maja Amundsdotter

Amunds syster Maja gifte sig 1805 med Sven Danielsson från Hakatorp. De fick åtta barn Anders, Anna Catharina, Daniel, Maria, Britta Stina, Caisa Lisa, Caisa och Sven. De första sex föddes i Hakatorp och de två sista i Mosshult. Familjen flyttade nämligen 1821 från Hakatorp till en gård i Mosshult som möjligen var Majas arv efter fadern. Kanske var det denna gård på 3/8 dels mantal som omnämndes i bouppteckningen efter Majas far Carl Pärsson. Den avlidne hade strax före sin död på auktion inropat 3/8 dels mantal i Mosshult. Fastigheten värderades i bouppteckningen till 225 riksdaler. Köpebrevet var vid tiden för bouppteckningen fortfarande inte överlämnat.  I bouppteckningen omnämndes Maja som dottern från första giftet men underligt nog var varken hon eller hennes make närvarande. Det var däremot hennes styvmor och hennes tre halvbröder.

Majas och Svens dotter Anna Catharina dog ogift 1831. Hon var då 22 år gammal. Lilla Caisa Lisa dog 1821 endast 4 månader gammal. Sönerna Daniel, Anders och Sven stannade alla kvar i Mosshult. Daniel gifte sig med Britta Nilsdotter från Misterhult. De fick två söner. Anders gifte sig med Ingrid Maria Johansdotter från Arnhult. De fick två söner och en dotter. Sven gifte sig aldrig. Dottern Maria gifte sig med Jonas Johansson i Willarp. De fick en son som tyvärr bara levde 3 månader. Dottern Britta Stina gifte sig med änkemannen Petter Andersson Fisk i Forsa i Hjortsberga socken. Britta Stina fick inga barn. Dottern Caisa gifte sig med Johannes Johansson i Uråsa i Kvenneberga socken. De fick två söner och en dotter. Maja blev änka 1839 då maken Sven dog av lungsot. Själv bodde Maja kvar på undantag hos sonen Daniel och hans familj och tillsammans med modern bodde  sonen Sven. Maja var under några år i slutet av sitt liv oförmögen till arbete. Hon dog i Mosshult 1846.

Gume Amundsson och hans förfäder och ättlingar

Vem var Gume Amundsson i Tolestorp?

På Slätthögs kyrkogård finns en gravsten rest till minne av Gume Amundsson i Tolestorp.  Denne man föddes den 2:e mars 1716 och dog den 14:e oktober 1798 enligt inskriptionen på stenen.

Vem var då Gume i Tolestorp, vilka var hans förfäder, föräldrar och syskon, hade han några barn och finns det idag några ättlingar till Gume Amundsson?

År 1702 den 26:e maj vigdes i Slätthög Amund Pärsson och Kerstin Andersdotter. Han var 40 år gammal och bosatt i Skövelåkra. Hon var 20 år yngre och kom från Uragård i Hössjö. Dessa två skulle så småningom bli föräldrar till Gume eller Gudmund som han egentligen döptes till.

 Den unga Kerstin var dotter till riksdagsmannen Anders Gudmundsson i Uragård. Han i sin tur härstammade från Exhult i Kvenneberga socken och hade genom giftermål med Ingeborg Nilsdotter Uhr blivit ägare till Uragården i Hössjö. Ingeborg var fjärde generationen av släkten Uhr. Hennes anfader Jöns Uhr född 1555 och död 1626 var länsman och nämndeman och antagligen den man som inköpte Uragården och också antog namnet Uhr efter gårdens namn.

 Amund var son till Per Olofsson, kyrkvärden i Skövelåkra. Hans hustru, Amunds mor, hette Ingeborg Erngissledotter. Hon i sin tur var dotter till Erngissle Amundsson, bonde och soldat, född under senare delen av 1500-talet.

Amund och Kerstin bosatte sig på släktgården i Skövelåkra som Amund brukade tillsammans med sin bror Daniel efter att fadern dött 1698 och bröderna köpt ut sina syskon Olof och Inger. Olof Persson bodde i Knapatorp i Ör socken och Inger var troligen gift med Johan i Elmhult. Både Olof i Knapatorp och Johan i Elmhult besökte Skövelåkra i samband med olika barndop då de antecknades som faddrar.

I maj 1703 föddes Amunds och Kerstins första barn, Lisbeth. När Lisbeth var 18 år gammal gifte hon sig med Per Svensson i Hössjö Torparegård och de fick barnen Sven och Karin.

I januari 1705 föddes andra barnet, dottern Anna.  Hon gifte sig 1731 med änklingen Sven Mattisson i Hakatorp. I januari 1749 blev Anna änka. I äktenskapet föddes fem barn, Per, Anders, Ingeborg, Amund och Daniel.

I november 1707 föddes sonen Per. Han övertog gården efter sin far och dog ogift 1783. Hans mor Kerstin bodde hos honom till sin död 1772.

I september 1710 föddes dottern Maria. Hon gifte sig 1734 med Anders Nilsson från Sutarekullen.

I februari 1713 föddes dottern Karin. Hon gifte sig  med Jöns Nilsson i Sutarekullen. Se Värendsbygder 2011.

Den 2:e mars 1716 föddes Gudmund (Gume). Vid dopet var följande faddrar närvarande Jonas Törelsson i Härlatorp, farbrodern Daniel Persson i Skövelåkra, Maria Andersdotter i Skövelåkra, Anna Andersdotter i Hössjö och Johanna Svensdotter i Slätthögs torp.

Omkring 1718 föddes dottern Ingeborg som 1740 gifte sig med Jöns Jönsson i Hakatorp. Ingeborg och Jöns fick fem barn, Karin, Beata, Amund, Kerstin och Gumme.

I mars 1722 föddes dottern Maria. Hon dog efter några få månaders liv och begravdes den 27:e maj.

Gudmund hade alltså sex systrar och en bror. Brodern Per övertog gården i Skövelåkra, en syster dog som barn och de övriga fem systrarna gifte sig och flyttade bort från Skövelåkra.

Gudmund själv begav sig på friarstråt till en ung flicka i Tolestorp vid namn Maja Isacsdotter. Hon var enda barnet till Isac Persson och Britta Larsdotter. Maja hade haft en yngre syster som avled bara några månader gammal. Tio dagar efter bröllopet firade bruden sin fjortonårsdag. Gudmund hade samma år fyllt trettio år och var bara några få år yngre än sin svärmor Britta. Det nygifta paret bosatte sig hos Majas föräldrar på gården i Tolestorp. Här på gården fick Gudmund och Maja leva tillsammans i nästan 50 år. Här fostrade de sina barn och här slutade de sina liv, först Maja och några år senare Gudmund. Vi kan nog anta att paret var välbärgat och respekterat. I husförhören ser man att det fanns ett stort antal drängar och pigor sysselsatta på gården. Man kan lätt föreställa sig Gume som en betydelsefull man, familjefar, hemmansägare och arbetsgivare.

Det dröjde gott och väl tre år efter bröllopet innan deras första barn föddes strax för julen 1749. Dottern döptes till Catharina. Hon gifte sig 1772 med Carl Liungesson från Mosshult. De fick barnen Per, Amund och Lisa, alla födda i Mosshult. Efter förste makens död gifte Catharina om sig med Carl Persson från Wret i Mistelås socken. I andra äktenskapet föddes dottern Maja. Endast några veckor senare dog Catharina 36 år gammal.

Det andra barnet var en son som döptes till Amund men som tyvärr dog i februari 1755 lite mer än ett halvt år gammal.

I september 1756 föddes dottern Kerstin. Hon gifte sig 1777 med Nils Johansson från Broaskog. De fick barnen Elisabeth, Maja, Sara och Gudmund, alla födda i Broaskog.

Efter ytterligare fyra år föddes en son som döptes till Amund. Han gifte sig 1784 med Lisa Eriksdotter från Klasentorp Söregård. I detta äktenskap föddes inga barn. Lisa dog 1797 och året efter gifte Amund om sig med Sara Persdotter från Witteryd i Moheda socken. De fick barnen Daniel, Elisabeth, Maria Christina och Britta Catharina, alla födda i Skövelåkra.

Fem år senare föddes sonen Daniel. Han gifte sig 1790 med Ingierd Johansdotter från Wegby Västregård i Moheda socken. De övertog gården i Tolestorp efter Gudmund och fick barnen Amund, Amund, Elin, Anders, Johannes, Anders, Johannes och Jaen, alla födda i Tolestorp. Minst fem av dessa barn dog som mycket små.

Gudmunds och Majas sjätte och sista barn blev en dotter som döptes till Britta. Hon föddes 1773 i juni. Britta gifte sig 1796 med Sven Magnusson från Ivarsbygget. De fick barnen Helena, Anders, Johannes, Daniel, Magnus och Amund, alla födda i Skövelåkra.

Gudmund Amundsson och hans hustru Maja fick som vi sett minst tjugofem barnbarn och även om flera dog som små så har han med säkerhet ett stort antal nu levande ättlingar.

Året 1791 blev Gudmund änkling och själv dog han den 14:e oktober 1798 och begravdes på Slätthögs kyrkogård. Bouppteckning se Allbo Häradsrätt FIIIa:6 ( 1796-1799 ) sidan 175. Hans gravsten är en av de äldsta på kyrkogården och är kulturminnesmärkt


 

HÄR WILAR GUME AMUNDSON I TOLESTORP FÖD 1716 D 2 MARTI DÖD 1798 D 14 OCTOBER