Från Ingeborg Nilsdotter Uhr till Ingrid Bergman
En liten släktkrönika från Värend
Vid det laget hade två döttrar fötts i familjen, Elisabeth och Kerstin. Med tiden föddes flera barn i familjen på Uhragården. Fadern Anders hade titeln herredagsman, vilket var en vanlig benämning på valda ombud till stora riksmöten under 1600-talet. En bit in på 1700-talet titulerades han riksdagsman. Vid riksdagen 1710 lär han ha varit närvarande då frågan om Carl XII, som satt i fångenskap nere i Bender, skulle avsättas behandlades. Ingeborg dog 1732 och Anders 1736. Båda uppnådde hög ålder.
Ingeborgs och Anders andra dotter Kerstin föddes 1682. När hon var tjugo år gammal lämnade hon Uhragården i samband med att hon vigdes vid den lite äldre Amund Pärsson från Skövelåkra. Bröllopet ägde rum den 26:e maj just när våren övergick i sommar och det var med säkerhet ett högtidligt, vackert och påkostat bröllop. Kerstins föräldrar var betrodda och respekterade och detsamma gällde för Amund och hans föräldrar. Amunds far var kyrkvärden Per Olofsson i Skövelåkra och Amunds mor hette Ingeborg Erngissledotter.
Kerstin och Amund bosatte sig på gården i Skövelåkra som Amund brukade tillsammans med sin bror Daniel. Bröderna Amund och Daniel hade köpt ut sina två syskon när fadern Per dog strax före jul 1698 i en ålder av 80 år. I Kerstins och Amunds äktenskapet föddes åtta barn, sex flickor och två pojkar. Sonen Per övertog gården efter Amund som dog 1743 när han var 82 år gammal. Hos Per bodde modern Kerstin kvar till sin död 1772. Hon var då 90 år gammal och hade levt som änka i nästan trettio år. Sonen Gume gifte sig med en flicka från Tolestorp. En av döttrarna dog som barn och de andra fem gifte sig och flyttade bort från Skövelåkra.
En av dessa fem döttrar hette Karin. Hon föddes i februari 1713, samma år som hennes 90 år gamla farmor Ingeborg Erngissledotter dog. Karin gifte sig med den jämngamle Jöns Nilsson från Sutarekullen. De fick i varje fall två barn, en pojke och en flicka. Flickan, som hette Catharina, dog som liten. Jöns Nilsson dog 1779 och Karin Amundsdotter dog 1794, nästan 81 år gammal.
Karins och Jöns son, som hade döpts till Amund efter morfar i Skövelåkra, gifte sig relativt ung men blev efter ett kort äktenskap änkeman då hustrun dog i barnsäng 1775. Den nyfödde sonen dog några dagar efter modern.
Året efter den första hustruns död gifte Amund om sig med den sexton år gamla Stina Jönsdotter från Fällorna i Slätthögs socken. Stina var dotter till Jöns Gummesson och Stina Nilsdotter. Fadern Jöns hade avlidit redan 1763 endast 40 år gammal. Det var en välbärgad man. I hans bouppteckning från den 3:e april 1763 ( se Allbo Häradsrätt FIIIb:2 ( 1761-1770 ) sidan 32 ) uppgick tillgångarna till över 3000 daler silvermynt. Hans hustru Stina Nilsdotter, som blev ensam med de två små flickorna Lena och Stina fick enligt bouppteckningen behålla gården, allt lösöre och alla utestående fodringar som bara de uppgick till 700 daler silvermynt. Hon skulle dock till sina två döttrar betala ut 1250 daler silvermynt senast i september 1763. Flickornas far hade före sin död uttryckt önskemål angående de små flickornas fostran. Modern skulle sina barn kristna, väl uppfostra, kläda och föda samt låta dem lära sig läsa i bok.
Den mycket unga Stina Jönsdotter och Amund Jönsson gifte sig 1776 och under de följande tio åren fick Stina och Amund tre barn. Äldst var dottern Lisbeth som föddes 1779. Senare föddes två söner i familjen, Niclas, som dog som barn, och Carl Gustaf, som rymde hemifrån 1811. Rymningen skedde i samband med ett familjedrama där Carl Gustafs mor förbjöd sonen att gifta sig med en torparedotter eftersom de själva var av bättre folk. Om sonen trots detta gifte sig med flickan skulle han göras arvslös.
Carl Gustaf var tydligen en ung man utan så mycket egen vilja för när modern sa åt honom att göra sig av med sin fästmö så gjorde han det. Mordet skedde i Mistelås prästgårds kohage och där finns än idag ett minneskors. Mördaren flydde först till Gotland men blev fångad och satt i fängelse. Därifrån rymde han på nytt och hördes aldrig mera av.
Fadern Amund Jönsson dog 1834. Han blev 84 år gammal. Vid hans död anges som efterlämnade arvingar änkan Stina Jönsdotter och dottern Lisbeths sju barn. Sonen Carl Gustaf nämns inte i bouppteckningen. Dottern Lisbeth skulle efter moderns död få begagna fastigheten i Sutarekullen under sin livstid. Även i Amunds bouppteckning ( Allbo Häradsrätt FIIIa:22 ( 1833-1834 ) sidan 925 ), liksom i hans svärfars, var tillgångarna relativt stora, över 2000 daler silvermynt. Till detta hade naturligtvis hans hustrus farsarv bidragit. Gården i Sutarekullen hade inköpts året efter deras giftermål och värderades vid Amunds död till 1000 daler silvermynt.
Amunds hustru Stina dog två år efter maken. Hon var då 76 år gammal och hade efter makens död bott hos dottern Lisbeth. I Stina Jönsdotters bouppteckning ( Allbo Häradsrätt FIIIa:23 sidan 721 ) nämndes att den förrymde sonen Carl Gustaf skulle efterlysas i allmänna tidningar angående arvsrätten. Tillgångarna i boet var fortfarande över 2000 daler silvermynt och nu kunde Lisbeths sju barn dela på arvet eftersom Lisbeth avstod från sin äganderätt till fastigheten i Sutarekullen.
Mellan jul och nyår 1799 hade Lisbeth Amundsdotter gift sig med kyrkvärden och nämndemannen Anders Svensson från Elofstorp Bengtsgård i Kvenneberga socken. Anders var änkeman med två små barn som Lisbeth fick ta hand om. Hans första fru hade dött i barnsäng 1797.
Lisbeth födde mellan 1800 och 1811 sex döttrar. Bara några dagar efter att hon fött dottern Ingrid i april 1811 dog hennes make Anders endast 42 år gammal. Lilla Ingrid levde i tre månader. Året före hade Lisbeth fött dottern Ingrid Caisa. Denna flicka dog i mässling tio veckor gammal. Inom loppet av nio månader hade Lisbeth mist make och två döttrar. Kvar hade hon makens två barn från första äktenskapet Jonas och Stina och sina egna fyra döttrar, Anna, Lena, Brita Lisa och Maria att dra försorg om. Efter fyra år som änka gifte Lisbeth om sig med Samuel Olofsson från Uråsa. Med honom fick hon de tre barnen Olof, Stina och Ingrid. Så småningom flyttade familjen till Uråsa Benasonsgård och där dog Lisbeth 1855 i en ålder av 76 år.
Lisbeths och Anders dotter Maria föddes 1807. När Maria var tjugo år gammal gifte hon sig med Samuel Bengtsson från Värnäs i Hjelmsryds socken. Under de närmaste tio åren föddes fem barn i familjen som 1837 flyttade till Hjertenholm i Lekaryds socken. Fem år senare flyttade hela familjen, nu utökad med två söner, till Hössjö Bryggaregård i Slätthögs socken. Här föddes ytterligare fyra barn. Samuel Bengtsson var storbonde och gästgivare. Han ägde Hössjö Bryggaregård och Hössjö Södregård. Från Bryggaregård hade han 1857 avstyckat Bäckarslöv, som fram till 1877 ägdes av sonen Bengt Samuelsson. Samuel dog 1875 och Maria dog 1891. De hade varit gifta i nästan femtio år och fått elva barn. De var vid sin död 75 respektive 84 år gamla.
Marias och Samuels dotter Britta Sofia föddes 1830 i Hjälmseryds socken i Värnäs. När hon var 21 år gammal och bosatt hos föräldrarna i Hössjö Bryggaregård gifte hon sig med orgelnisten och skolläraren J.P. Jonasson Bergman från Öja socken. Han hade flyttat till Slätthögs socken 1847 som organistelev och i samband med att han flyttade hemifrån antog han efternamnet Bergman. Britta Sofia var kusin med den så småningom berömde väckelsepredikanten Carl Andersson i Vaxholm. Denne Carl Andersson var under en kort tid gästgivare i Hössjö men blev omvänd och på självaste julafton 1859 hällde han ut allt brännvin som fanns på Hössjö krog. Hans kusin Britta Sofia, som sades vara vacker och ha fin sångröst, skall ha bidragit till hans omvändelse.
De styrande i socknen tyckte att det skulle vara bra om J.P. Bergman också kunde undervisa barnen i socknen och skickade Johan Peter till seminariet i Växjö för ett års utbildning. 1848 var han färdig med sin utbildning och anställdes som organist, kantor och skollärare i Slätthögs socken. Från början var han ensam lärare i hela socknen. Han alternerade mellan de olika rotarna och undervisningen skedde i bondstugor där det fanns tillräckligt stora rum som kunde disponeras för skolundervisning.
Efter vigseln 1851 bosatte sig Brita Sofia och Johan Peter på Hössjö Södregård som ju ägdes av Marias far. Där de bodde kvar till 1863 då de flyttade till skolhuset mitt emot kyrkan. I skolhuset bodde de bara några år för 1868 var det dags för nästa flytt, denna gång till Bäckarslöv i Hössjö, som ägdes av Marias bror Bengt. Familjen bestod vid det laget av föräldrarna och tio barn. På Bäckarslöv föddes ytterligare fyra barn. Från 1877 ägde familjen Bergman Bäckarslöv.
Johan Peter Bergman var anställd av Slätthögs socken under 31 år och han slutade den 30:e juni 1879. Under de närmaste åren bodde familjen kvar i Bäckarslöv och barnen började efter hand att lämna hemsocknen, många av dem utvandrade till USA.
Dottern Maria Charlotta gifte sig med handlaren Nygren i Alvesta och de blev föräldrar till Karl Nygren, grundaren av Klosters röstskola i Alvesta. 1897 var det dags för Johan Peter Bergman själv att med hustru och de yngsta barnen flytta från Slätthögs socken. De bosatte sig på Gustafsborg i Wallsjö socken i Jönköpings län. Bergman själv dog 1908. Han blev 85 år gammal. Britta Sofia Samuelsdotter dog 1912. Hon blev 82 år gammal.
Sonen Justus Samuel Bergman född 1871 på Bäckarslöv hade 1890 flyttat till Stockholm men efter bara några år flyttade också han till USA. Han återvände dock till Sverige och bildade familj i Stockholm. 1907 hade han gift sig med en tysk kvinna Friedel Adler från Kiel. De var bosatta på Strandvägen i Stockholm när dottern Ingrid föddes i augusti 1915. Tyvärr blev lilla Ingrid moderlös redan 1917 då Friedel dog. Fadern som omnämndes som konstnär, han var porträttmålare och fotograf, dog 1929.
Ingrid Bergman var nu föräldralös, fjorton år gammal. När hon var sjutton år gammal var hon med i sin första film. Hon började på Dramatens elevskola och efter hand kom filmrollerna slag i slag. Vem känner inte igen filmerna Swedenhielms från 1935, Casablanca från 1942 och Höstsonaten från 1978 . Hon belönades med tre Oscar för filmerna Gasljus från 1944, Anastasia från 1956 och Mordet på orientexpressen från 1974. De här nämnda filmerna är bara ett axplock av alla de filmer Ingrid medverkade i.
Ingrid Bergman var under många år en klart lysande stjärna på filmhimlen. Tre gånger gifte hon sig, först med Aron Petter Lindström, sedan med Roberto Rossellini och slutligen med Lars Schmidt. Ingrid fick fyra barn, en son och tre döttrar. Hon dog i London på sin födelsedag den 29:e augusti 1982. Hon blev 67 år gammal. Hennes aska ströddes i havet utanför Fjällbacka i Bohuslän.
Därmed är cirkeln sluten. Det tog trehundratrettioåtta år och nio generationer i rakt nedstigande led från det att Ingeborg Nilsdotter Uhr såg dagens ljus i Hössjö till det att Ingrid Bergmans aska ströddes för vinden någonstans i havet utanför Fjällbacka.
Artikeln tidigare publicerad i Värendsbygder 2011
